Pedagoger och förebyggande rusmedelsarbete – praktiska tips till arbetet

Förebyggande rusmedelsarbete innebär att man förebygger och minskar skador som orsakas av rusmedel. Förebyggande rusmedelsarbete är en del av det arbete som utförs av bland annat pedagoger och fostrare, såsom personal vid daghem, lärare och ungdomsarbetare. Även många andra yrkespersoner kommer i kontakt med ärenden som är på något sätt förknippade med rusmedelsförebyggande arbete.

Mamma och pojke

Förebyggande rusmedelsarbete styrs av lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet. Lagen trädde i kraft år 2015 och fastställer förebyggandet av skador som orsakas av alkohol, tobak, narkotika och penningspel.

Enligt lagen ska det förebyggande rusmedelsarbetet bygga på uppföljning av rusmedelsanvändningen och dess relaterade skador, samt tillgänglig vetenskaplig evidens och god praxis. I det förebyggande rusmedelsarbetet ska man enligt lagen också beakta skador som orsakas för andra än rusmedelsanvändarna. Mer information om förebyggande rusmedelsarbete finns här.

Det förebyggande rusmedelsarbetet leds av social- och hälsovårdsministeriet, utvecklas och styrs av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och ansvaras för lokalt av regionförvaltningsverken tillsammans med andra myndigheter.

Lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet fastställer hur detta arbete genomförs i kommunerna. På den administrativa nivån ansvarar kommunerna för koordineringen och organiseringen av det förebyggande rusmedelsarbetet. På gräsrotsnivån är det förebyggande rusmedelsarbetet däremot en del av det arbete som utförs av professionella inom till exempel det pedagogiska området samt social- och hälsovårdsbranschen. Framför allt professionella inom undervisning och fostran har en betydande roll i stödjandet av barn och ungas välbefinnande och trygga tillväxt och i förebyggandet av deras användning av rusmedel.

Rusmedelsförebyggande arbete inom det pedagogiska området

För personal vid daghem utgör förebyggande rusmedelsarbete stödjande av föräldraskap och ingripande i barns symptom. I daghem skapas grunden för utvecklingen av interaktionsfärdigheter och agerandet i sociala situationer. Även barnskyddsanmälningar är förebyggande rusmedelsarbete. Skador som användning av rusmedel orsakar kan förebyggas genom att trygga barnens tillväxtförhållanden.

Läraren har en betydande roll i att behanda aktuella teman relaterade till rusmedel i skolan. Rusmedelsfostran är en del av undervisningen inom hälsokunskap, men det lönar sig för lärarna att vara redo att diskutera rusmedelsrelaterade frågor även på andra lektioner, om sådana dyker upp.

Om det i skolan ordnas lektioner i rusmedelsfostran med en utomstående utbildare, ska läraren vara redo att fortsätta diskutera rusmedel i efterhand, om eleverna har frågor om ämnet. Skolan är en rusmedelsfri miljö. Läraren är därför ansvarig att ingripa i förmedling, försäljning och innehav av rusmedel, om sådant förekommer på skolans område.

Ungdomsarbetaren ser till att ungdomsarbetet är rusmedelsfritt genom att säkerställa att ingen använder rusmedel i lokalerna eller på evenemangen som ordnas. Det är bra för ungdomsarbetaren att planera verksamheten så att rusmedelsförebyggande teman lyfts fram regelbundet. Inom ungdomsarbetet är det möjligt att skapa en ledigare diskussionskultur eftersom man deltar i verksamheten på fritiden. Det är viktigt för ungdomsarbetaren att under diskussionerna reagera till exempel på om de unga pratar mer om rusmedel, på deras oro över rusmedelsrelaterade fenomen och ifall användningen av rusmedel är ett ständigt diskussionsämne.

Andra viktiga aktörer inom förebyggande rusmedelsarbete

I hälsovårdarens, läkarens eller socialarbetarens arbete tas användningen av rusmedel upp på mottagningar. Det finns olika metoder och verktyg för att föra ämnet på tal som stöd för detta arbete. Det viktiga är att erbjuda stöd i att bedömma och minska rusmedelsanvändningen, samt hjälp i att kontrollera skadorna från rusmedel.

På mottagningen är tiden begränsad. Yrkespersoner inom social- och hälsovårdsbranschen har dock en betydande roll i ingripandet i rusmedelsanvändningen och i skapandet av en bild av beteendemodeller som skyddar från rusmedel.

Även många andra aktörer kan påverka det rusmedelsförebyggande arbetet. Till exempel kan butikskassörer och restaurangarbetare utföra förebyggande rusmedelsarbete. Genom att följa anvisningarna för ansvarsfull försäljning och egenkontroll förebygger man skador som orsakas av rusmedel.

Personal på bibliotek och andra mötesplatser har möjlighet att utföra förebyggande rusmedelsarbete genom att erbjuda hjälp, information, stöd och närvaro åt kunder i lokalen. Idrottsföreningarnas tränare och personal har möjlighet att minska skadorna som orsakas av rusmedel genom att inte tillåta användning av rusmedel under verksamheten. Buss- eller taxichaufförer kan erbjuda samtalsstöd åt barn och vuxna och på så sätt utföra förebyggande rusmedelsarbete.

Även föräldrar har en betydande roll inom förebyggande rusmedelsarbete. Det är bra för föräldrar att redan i förväg fundera på sina egna principer om fostran, så att de vet hur de ska förhålla sig och agera i utmanande situationer med barnet eller den unga. För föräldrarnas uppgift som fostrare är det bra om föräldrarna har en gemensam åsikt om principerna om fostran.

I rollen som pedagog eller förälder?

Pedagogens förebyggande rusmedelsarbete skiljer sig från föräldrarnas förebyggande rusmedelsarbete. Trots att yrkespersoner ofta är föräldrar, är det bra att inom fostrande arbete kunna särskilja arbetsrollen och rollen hemma. Yrkespersoners arbete styrs av yrkesetik, som inkluderar ett professionellt förhållningssätt och attityd till fostran.

Ofta tänker man att professionalitet innebär osviklighet och felfrihet. Rusmedelsfenomen ändras dock med tiden och på grund av detta är det förståeligt att man inte alltid kan eller behöver vara medveten om alla trender relaterade till rusmedel.

Det räcker att man är intresserad av att uppdatera sitt kunnande och att man som pedagog vågar diskutera även sådana ämnen som man inte vet allt om. Pålitlig information finns tillgänglig på olika organisationers webbplatser, i utbildningar och i yrkesinriktade nätverk.

Det är bra för pedagoger att fundera på sina egna åsikter om rusmedel och i arbetsgemenskapen diskutera gemensamt om rusmedelsbruk innan det förekommer missbruksproblem. Det är också viktigt att komma överens om gemensamma tillvägagångssätt, som alla håller gemensamt fast vid.

Samarbete lönar sig i förebyggande rusmedelsarbete

Grunden för förebyggande av rusmedelsanvändning skapas genom ett gemensamt samarbete mellan olika yrkespersoner och fostrare. Förebyggande rusmedelsarbete är effektivt då så många aktörer som möjligt inom olika tjänster, kommuner, områden, organisationer, branscher och arbetsgemenskaper förstår sin roll inom det förebyggande rusmedelsarbetet.

Effektiviteten av arbetet ökas med upplevelser av gemenskap och delaktighet. När minimering av skador som orsakas av rusmedel utgör ett gemensamt mål i samhället är det sannolikt att man når detta mål. I slutändan handlar rusmedelsförebyggande arbete om små saker. Det behövs bara vilja att främja välbefinnande och ha förtroende för sina egna och gemenskapens förmågor. Vi ska tillsammans modigt sträva efter en framtid med färre skador som orsakas av rusmedel!

Praktiska tips om förebyggande rusmedelsarbete till yrkespersoner inom fostrande arbete:

  1. Att bemöta, lyssna, och vara närvarande: Bemöt alltid en människa som helhet, inte enbart en rusmedelsbrukare. Ge alltid en ny chans! Fundera också på din egen inställning till rusmedel, eftersom din attityd kommer att vara synlig under diskussionerna.
  2. Att ha mod och ta till tals : Våga föra svåra ämnen på tal. Våga prata även om du inte vet allt om rusmedel! Det viktigaste är att du visar att du är intresserad av hur den bemötta personen mår.
  3. Rusmedelsbrukets omständigheter: Fundera tillsammans över orsakerna till varför rusmedelen används, deras upplevda nyttor, myter, oskrivna regler och normer. Tänk ut sätt att bygga upp en vardag och hitta glädje utan rusmedel.
  4. Regler och begränsningar: Fundera tillsammans med kollegor över vad ni tillåter och inte tillåter. Fundera över hur ni förhåller er till användning, försäljning och förmedling av rusmedel eller prat som idealiserar rusmedel. Fundera i förväg över vad ni gör om reglerna bryts, så att er inställning är så rättvis som möjligt. Diskutera tillsammans orsakerna till och målsättningarna för begränsningarna, och utarbeta gemensamma regler för gemenskapen. Uppdatera reglerna enligt behov så att de bättre motsvarar situationen. Kom ihåg att ställa gränser är att bry sig.
  5. Planering och fördelning av ansvar: Skapa strukturer för det förebyggande rusmedelsarbetet i er arbetsgemenskap. Skriv upp teman för det rusmedelsförebyggande arbetet i kalendern och årsklockan. Kom överens om vem som ansvarar för vad och fördela arbetsuppgifterna. Då man har gemensam praxis som fungerar blir det över tid och resurser för att kunna reagera och vara närvarande.
  6. Kollegialt stöd och god praxis: Dela era erfarenheter, utmaningar och verksamhetssätt både inom den egna arbetsgemenskapen och i det yrkesövergripande samarbetet. Delta i nätverksarbete och ifrågasätt praxis som inte fungerar. Berätta modigt om tillvägagångssätt som fungerar för er.