Spelfostran

Spelfostran främjar spelandets positiva sidor och förbygger spelrelaterade problem. Spelfostran är en viktig del av mediefostran och ger människor i alla åldrar färdigheter att verka i dagens samhälle.

Pojken spelar på mobiltelefonen.
Bild: Jukka Rapo / EHYT rf

Spelfostran utgår från att förstå spel och spelrelaterade fenomen som en del av kulturen och samhället, och på att kunna granska spel ur ett pedagogiskt perspektiv. I och med att digitalt spelande får en allt större kulturell och samhällelig betydelse ökar också behovet av spelfostran.

Vem behöver spelfostran?

Många tror att spelande är ett fenomen som hör hemma i barnens och ungdomarnas värld, men i verkligheten förekommer spelande i nästan alla åldersgrupper. Spelfostran berör en mycket bredare publik än bara barn och unga. Också många spelande vuxna behöver information och råd för att hantera sitt eget spelande. Det lönar sig att komma ihåg att största delen av alla spelare och de som har att göra med spel är vuxna och att det har skett en klar ökning i spelande även i de äldre åldersgrupperna.

Spelvärlden är närvarande i barnens vardag. Därför är det viktigt att föräldrar och andra fostrare känner till och intresserar sig för digitalt spelande. För många föräldrar och andra fostrare kan spelvärlden kännas främmande och riskerna med spelande oroar många. Hur kan man då stödja barnets spelande på ett positivt sätt? Diskussioner om spelande ingår i dagens uppfostran, på samma sätt som sunda matvanor, bordsskick eller trafikregler. Spelfostran är inte lösryckt från övrig uppfostran eller vardagen, utan det är en del av en helhetsmässig fostringsprocess, som äger rum i samma vardagliga situationer som annan fostran.  

En fostrare som förstår sig på spel har bättre chanser att få ut det positiva ur spel, utnyttja spelens pedagogiska potential och förhindra potentiella spelrelaterade problem. Fostraren behöver inte veta allt om spel och alla vuxna behöver inte vara spelexperter. Det viktigaste är att fostraren är intresserad av barnens värld, även den digitala världen.

Ur ett professionellt perspektiv är behovet av spelkunskap särskilt stort inom fostran och den sociala sektorn, där okunskap, felaktig information eller omotiverad oro kan försvåra det pedagogiska arbetet och förebyggandet av spelrelaterade problem. För att kunna styra professionella resurser inom fostran, vård, socialarbete och förebyggande rusmedelsarbete på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att det finns information, diskussion och aktuell, inhemsk forskning om spelande.

Tidsanvändning och spelinnehåll som fostringsfrågor

När vi talar om spelande talar vi även ofta om tidsanvändning och att lära sig tidshantering. Till spelandets natur hör att uppslukas av spelandet och att många gånger även att tappa tidsuppfattningen. Många spelare upplever det här som en positiv och behaglig sak. Särskilt i fråga om yngre spelare är det ändå viktigt att lära sig tidshantering och att till exempel ta pauser. Spel- och övriga mediekonsumtionsvanor skapas tidigt. Ju mindre barnet är, desto viktigare är det att den vuxna handleder barnets spelande och fungerar som exempel.

Ofta handlar oro över spelande om tanken att spelaren på grund av sitt spelande går miste om något väsentligt och viktigare, såsom sömn, sociala relationer eller motion. När vi granskar spelande och tidsanvändning är det viktigast att se på helheten. En enstaka utdragen spelsession eller att inte vilja sluta ett inspirerande spel är inte tecken på problem med tidshantering ifall att vardagen i övrigt fungerar och spelandet är i balans med andra aktiviteter.

Man kan enkelt följa med hur mycket tid man använder på spelande genom spelens egna spårningsfunktioner (t. ex Steam visar hur länge man spelat ett spel) eller genom att skriva upp speltiderna. Det finns flera applikationer för att följa upp mobilanvändning.

Tillräcklig sömn är en nyckelfaktor för välbefinnande i alla åldrar. Grovt taget påverkar spelande sömnen på två olika sätt: det är roligt att spela vilket ökar spelarens vakenhet och dessutom försämrar ljuset från skärmen sömnkvalitén. För barn kan alltför spännande och åldersmässigt olämpliga spel göra det svårare att somna och orsaka mardrömmar.  

Att använda upplysta skärmar före läggdags påverkar både sömnens kvalitet och sömnmängden. Att titta på lysande skärmar innan läggdags minskar bland annat mängden REM-sömn, gör det svårare att somna, förskjuter sömnrytmen och påverkar produktionen av melatonin, som är kroppens sömnhormon. Skrämljusets effekter är oberoende av vilken typ av innehåll som man konsumerar. Det lönar sig att sluta spela i god tid före man går till sängs.

Åldersgränser

Utöver tidsanvändning funderar många fostrare på spelens innehåll och åldersgränser. Åldersgränser för digispel ger information om innehåll som kan vara skadligt, inte svårighetsgrad, som åldersgränserna för brädspel. Syftet med åldersgränserna är att skydda barn och ungdomar och att hjälpa fostrare att välja spel som lämpar sig för barnets utvecklingsnivå.

Spelens åldersgränser och innehållssymboler berättar om skadliga innehåll. Läs mer om åldersgränser och deras grunder.

Betydelse av åldersmärkningar:

3+ Ett spel som är lämpligt för mindre barn, fritt från läskigheter och våld. 

7+ I stort sett som ovanstående fast med inslag som kan vara skrämmande för barn under sju år.

12+ Spel som innehåller våld riktat mot fiktiva karaktärer. Våld mot människor och djur tagna från verkligheten. Nakenhet och svordomar kan förekomma.

16+ Verklighetstroget våld och sexuella inslag gör att ett spel hamnar i denna kategori. Mycket grovt språk, kriminell aktivitet och bruk av droger tillåts också i dessa spel.

18+ Den högsta åldersgränsen skiljer sig från den näst högsta genom att tillåta mycket grovt våld.
Här

Spel görs för många åldersgrupper och spelens innehåll planeras enligt målgruppen. Det är viktigt att komma ihåg att vissa spel är utvecklade endast för vuxna och att spelen inte är avsedda för minderåriga. Det är fostrarens skyldighet att se till att minderåriga inte spelar opassande spel förrän de är mogna nog att hantera spelens innehåll och förstå följderna av sina val.

Endast en liten del av spelen på marknaden är F18-märkta. Det finns ålderslämpliga spel för alla åldrar.

Mot ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Förutom spelinnehåll och tidsanvändning lönar det sig också att uppmärksamma ergonomi, belysning och att ta hand om kroppen. Största delen av de besvär som orsakas av spelande är övergående fysiska besvär, som går att lösa med enkla praktiska åtgärder.

Spelergonomi uppmärksammas sällan tillräckligt. Datorbord och stolar kan ha felaktiga proportioner, eller också har spelpositioner inte tagits i beaktande i placeringen av spelenheterna. Dåliga ställningar kan orsaka besvär i nacke och axlar särskilt när man spelar på mobila enheter.

För mycket sittande har många skadliga effekter på hälsan och det lönar sig att uppmärksamma också när man spelar. Man kan minska stillasittande under spelandet genom att spela mer fysiska spel där spelet styrs genom spelarens rörelser, genom att använda en träningsboll som stol och genom att lära sig att regelbundet hålla pauser för att röra på sig.

En lösningsfokuserad inställning till spel och spelande förhindrar många problem och lägger en grund för mera hälsosamma spelvanor.

Att använda spel i pedagogiskt syfte

Spel och spelifiering används alltmer till exempel inom utbildning, ungdomsarbete oc

h hälsofrämjande. För en fostrare som vet något om spel kan de vara en enorm pedagogisk tillgång. Spelens karaktärer och mångsidiga historier ger utmärkta möjligheter till diskussion, också om svåra ämnen.

Att spela tillsammans erbjuder en bra plattform för att öva samarbete, sociala interaktioner eller till exempel att hantera besvikelser i en trygg miljö. Spelande är en hobby som gör det möjligt för olika slags människor i olika åldrar att mötas kring en gemensam aktivitet. Att spela tillsammans gör det möjligt att för en stund vända på fostrarens och barnets roller och ge utrymme för barnets intressen och kunskap. Som bäst kan spelvärldar erbjuda nya perspektiv, inlärningsupplevelser och idéer för egna aktiviteter.

Lästips

Mikko Meriläinen har forskat och disputerat inom spelfostran. Du kan bekanta dig med hans forskning på finska här!

Våldsamma spel skapar inte våldsamma spelare. Läs hur esportförälder skriver om ämnet och få konkreta tips om spelfostran.

Innehåll och åldersgränser behöver tas i beaktande för att spelandet skall vara en positiv och bra hobby.

Läs om spelfostran på finska i boken Pelikasvattajan käsikirja 2. Boken publiceras på svenska i november 2020.