Hampa är en växt som odlats för olika ändamål under tusentals år. Hampa kan grovt delas in i varianter av droghampa och varianter av industrihampa.

Droghampa innehåller det psykoaktiva ämnet tetrahydrocannabinol (THC) och används som rusmedel och för medicinska ändamål. Droghampa kallas i allmänhet cannabis. Med undantag för särskilt ordinerat läkemedelsbruk är cannabis olagligt i Finland. Det forskas aktivt i cannabis medicinska användningsmöjligheter och cannabis utnyttjas till någon mån inom läkemedelsindustrin.

Industrihampa används för att tillverka till exempel olja och fibrer. Bland annat hampfrön, hampaprotein och hampatextilier är tillverkade av industrihampa. Industrihampa har inte en rusgivande effekt.

Cannabis får sin rusgivande och medicinska effekt av cannabinoider. Av dessa cannabinoider är THC den mest betydande med tanke på den rusgivande effekten, medan det finns tecken på att CBD (cannabidiol) är  betydande med tanke på de medicinska effekterna. THC är psykoaktivt, medan CBD har antipsykotiska verkningar. Dessutom innehåller cannabis terpener, som ger ämnet dess arom och som eventuellt har vissa hälsoeffekter.

Hur används cannabis i Finland?

I Finland används cannabis oftast genom att torka cannabisväxtens blomster samt växtens översta kronblad och skaft. Blomstern hackas och röks i exempelvis en joint eller en vattenpipa. Det är vanligt att blomstern blandas med tobak. Då medför bruket inte enbart skadeverkningarna av cannabis, utan även tobakens skadeverkningar.

Bruket kan även ske genom förångning, vilket innebär att cannabisen blomster och kronblad hettas upp till en så hög temperatur att de kemiska föreningarna förångas och kan inhaleras. Till skillnad från vid rökning, uppstår det inga förbränningsprodukter vid förångning av cannabisen med en förångningsapparat. Blomstern och kronbladen kan även intas via mat och till exempel läggas till i bakverk.

Cannabis används dessutom i formen av hasch. Hasch tillverkas genom att THC-rik kåda avskiljs från växten och pressas samman till en platt kaka eller boll. Ofta blandas kådan med fyllnadsämnen, som växtoljor. Ibland kan fyllnadsämnen vara skadliga för hälsan. Hasch används på samma sätt som blomstren, alltså framförallt genom rökning och ofta blandat med tobak.

Ännu under 90-talet var hasch betydligt vanligare i Finland än användning av cannabisens blomster och blad. Sedan 2000-talet har blomstern tagit över cannabismarknaden. Den här utvecklingen är långt kopplad till att hemodlingen av cannabis ökat märkbart. Vi har en hemmamarknad vad gäller cannabisen, då majoriteten av de blomster från cannabisen som används i vårt land är odlad och tillverkad här, medan hasch importeras från utlandet.

Hur vanligt är cannabisbruk i Finland?

Majoriteten av finländare har inte använt cannabis. Bruket och framför allt provandet av cannabis har emellertid blivit vanligare och vardagligare hos oss, speciellt bland unga vuxna. Bruket är till stor del experimentellt eller sporadiskt, men även mera regelbundet cannabisbruk har ökat.

Enligt Narkotikabruket och attityderna till narkotika bland finländarna från 2022 hade ungefär en fjärdedel av finländare i åldern 15‒69 år använt cannabis någon gång under sin livstid. Hos unga vuxna i åldern 25‒34 år var livstidsbruket av cannabis ännu vanligare än hos hela befolkningen: Av dem hade nästan hälften använt cannabis någon gång under sina liv.

Regelbundet bruk av cannabis är betydligt ovanligare än att man använt cannabis någon gång under sitt liv. År 2022 hade nio procent av befolkningen använt cannabis under det senaste året och fyra procent av befolkningen hade använt cannabis under den senaste månaden. Även dessa tal var högre hos unga vuxna än hos hela befolkningen.

Effekterna av cannabisbruk

Cannabisbrukets önskade och oönskade effekter upplevs individuellt. Cannabis används ofta i sällskap av andra människor och cannabisbruk har liknande sociala motiv som alkoholbruk. Med cannabisbruk eftersträvas till exempel en känsla av lugn och eufori, utvidgad medvetenhet, ökade associationer och sinnesförnimmelser, samt en ökad känsla av empati och samhörighet.

Risken för att få negativa följder av cannabisbruket beror bland annat på användarens ålder och hälsotillstånd. Framförallt ett långvarigt, rikligt och frekvent bruk ökar risken för negativa följder och detta gäller även ett rikligt bruk som inletts vid en ung ålder.

Cannabisbruk kan ha akuta negativa effekter, som illamående, försämrat minne, försämrad koncentrationsförmåga och psykomotorik, samt inåtvändhet, ångest, panik, rädslor, paranoia och andra psykotiska symtom. Ett långvarigt och rikligt cannabisbruk ökar risken för beroende, för försämrad koncentrationsförmåga och försämrat minne, för förvärrade depressions-, ångest- och psykossymtom samt för passivitet. Dessutom ökar risken för symtom i andningsorganen om bruket sker via rökning, för försämrad fertilitet och potens, samt för vissa typer av cancer. Cannabisbruk kan även störa fostrets utveckling, då ämnesföreningarna i cannabis penetrerar placentan. De utsöndras dessutom i modersmjölken. Läs mer om cannabisen hälsoeffekter.

I vissa situationer finns det en förhöjd risk för negativa följder och då är det särskilt viktigt att inte använda cannabis. Detta gäller exempelvis gravida personer, personer som haft psykossymtom, samt individer som på grund av sin person- eller familjebakgrund har en förhöjd risk för rusmedelsproblem eller psykisk ohälsa.

Det är viktigt att förebygga cannabisbrukets negativa följder

Det är viktigt att förebygga cannabisbruk och negativa följder av bruket. I hemmen, skolorna och  ungdomars vardagliga miljöer innebär detta framförallt rusmedelsfostran, vars målsättning är att ge ungdomar redskap att göra kloka val. Se tips för hur man kan prata med ungdomar om cannabis. I samtal med ungdomar kan man använda samtalskorten om cannabis. Bekanta dig med samtalskorten.

Inom social- och hälsovården gör man förebyggande arbete bland annat genom att rutinmässigt ta cannabisbruk till tals med klienter vid hälsogranskningar och då nya klientkontakter inleds. Målsättningen är att inverka på bruket i ett så tidigt skede som möjligt.

Det är viktigt att samtalet förs på ett sätt som är respektfullt, sakligt och lugnt. Personer som använder cannabis bör ha tillgång till självhjälpsredskap och till information om hur de kan minska negativa effekter av cannabisbruket. Cannabisinterventionen som utvecklats i projektet Cannabisintervention för unga cannabisanvändare stöder professionella i att ta cannabisbruk till tals och i att jobba med klienter som använder cannabis. Bekanta dig med cannabisinterventionen.

Cannabisbruk kan förebyggas effektivt med hjälp av tydliga spelregler för hur man förhåller sig till cannabis och ingriper i cannabisbruk till exempel iutbildningsanstalter och på arbetsplatser. Även mera allmänt hälsofrämjande verksamhet förebygger i sig rusmedelsbruk och rusmedelsskador, samt stöder rusmedelsfrihet.

Attityderna har blivit mera tillåtande

Cannabisbruket är vanligare bland män än kvinnor. År 2022 hade över hälften (53 procent) av 25-34 åriga män prövat på cannabis minst en gång, medan motsvarande siffra bland kvinnor var 40 procent.

Minderårigas cannabisbruk har inte ökat på motsvarande sätt som unga vuxnas cannabisbruk. Enligt hälsan i skolan enkäten har åtta procent på grundskolans 8:de och 9:de klass rapporterade år 2023 att de provat cannabis åtminstone en gång.  Av gymnasiestuderande hade 12 procent provat cannabis, medan 16 procent vid en yrkesläroanstalt hade provat cannabis.

Finländarnas attityder till cannabis har blivit mera tillåtande. År 2022 ansåg över hälften av befolkningen att bruket av cannabis inte borde vara straffbart och 33 procent av befolkningen ansåg att man inte borde bestraffas för odling av cannabisplantor för eget bruk. En fjärde del (24 procent) av befolkningen menade att man borde kunna skaffa cannabis lagligt oberoende av dess användningsändamål. Å andra sidan menade 56 procent att man endast bör få använda cannabis som läkemedel.

Cannabis används även i medicinskt syfte

Läkemedelsbruket av cannabis har varit lagligt i Finland sedan 2008. Det är frågan om bruk av receptbelagda läkemedel som läkare skriver ut till sina patienter för vård av specifika sjukdomar och symtom. Dessa läkemedel har gått igenom en lång och grundlig produktutvecklings- och forskningsprocess och deras säkerhet följs upp även efter att de kommit ut på läkemedelsmarknaden. Det samma kan inte sägas om cannabis som odlats hemma eller köpts från den illegala marknaden för självmedicineringsändamål.

I Finland finns för tillfället fem cannabisläkemedelspreparat tillgängliga för patienter. Sativex, som används för behandling av muskelsymtom vid MS-sjuka, är det enda preparatet som har försäljningslicens. För att kunna ta de andra preparaten i bruk krävs ett specialtillstånd från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Precis som andra läkemedel, kan cannabisläkemedel medföra bieffekter.

En plan för hur man hanterar rusmedel och rusmedelsbruk stöder det förebyggande arbetet

Utbildningsanstalter bör ha en rusmedelsplan som beskriver hur förebyggande arbete görs på anstalten, samt hur personalen ska agera då en elevs eller studerandes cannabisbruk kommit fram. Om det är frågan om en minderårig elev bör skolan ha en tydlig plan för vem som för saken vidare genom att kontakta elevens vårdnadshavare och barnskyddet. Det är även viktigt att personalen på till exempel ungdomsgårdar diskuterar och kommer överens om hur de agerar då de blir oroliga över en ungdom eller en ungdoms cannabisbruk kommit fram.

Också arbetsplatser bör ha en rusmedelsplan, som beskriver hur förebyggande arbete görs på arbetsplatsen, samt hur man agerar då en arbetstagares rusmedelsproblem kommit fram.

De negativa följderna av cannabisbruk kan minskas bland annat genom att man slutar använda cannabis, använder mindre eller mera sällan. Man kan även minska negativa följder genom att sluta blanda cannabis med tobak eller genom att förånga cannabis istället för att röka cannabis. Det lönar sig att inte använda andra rusmedel samtidigt som man använder cannabis. Man får inte köra under påverkan av cannabis. Användningen av syntetiska cannabinoider medför allvarliga hälsorisker och kan t.o.m. orsaka livsfara.

Var får du hjälp?

Om du blir orolig över ditt eget eller en närstående persons cannabisbruk, kan du söka hjälp hos din hälsostation, arbetshälsovården, studerandehälsovården eller din hemorts missbruksvård. Information om stödtjänster och missbruksvård hittar du bland annat på Psykporten.fi och Psykportenforunga.fi. Bekanta dig med Psykportens söktjänst och Psykportenförungas söktjänst.

Du kan även ringa Rusmedelsrådgivningens anonyma, avgiftsfria telefon som är öppen dygnet runt alla dagar på veckan och fråga hjälp av rådgivningens profesionnella. Rusmedelsrådgivningens nummer är 0800 900 45. Läs mer om rusmedelsrådgivningen på finska.

Förutom att du kan få hjälp av professionella eller närstående, kan du även fundera på och förändra ditt cannabisbruk på egen hand. Projektet Cannabisintervention för unga cannabisanvändare har producerat arbetsredskap som ger stöd både i att utvärdera och i att förändra cannabisbruket. Arbetsredskapen kan användas både för självhjälp och av professionella i samarbete med sina klienter.

Portionsräknaren hjälper dig uppskatta hur mycket cannabis du använder och vad det kostar. Bekanta dig med den finskspråkiga portionsräknaren. CAST-utvärderingstestet hjälper dig utvärdera risknivån på ditt cannabisbruk, samt ditt behov att söka professionell hjälp. Bekanta dig med CAST-utvärderingstestet (pdf). Fyrfältaren hjälper dig fundera över de önskvärda och icke-önskvärda följderna av ditt cannabisbruk, samt de önskvärda och icke-önskvärda följderna av att minska eller avsluta cannabisbruket. På fyrfältarens baksida hittar du tips som kan göra det lättare att ändra på bruket, samt information om hur du kan minska negativa effekter av bruket. Bekanta dig med med Fylfältaren (pdf).

Stödredskap

Cannabisdagboken är ett ypperligt redskap för att följa upp och reflektera över ditt cannabisbruk. En mera långvarig uppföljning av bruket kan ge en klarare och mera realistisk bild av till exempel hur rikligt bruket är och hur det påverkar sinnesstämningen. Uppföljningen kan även hjälpa dig  finna skäl och motivation att förändra bruket. Bekanta dig med Cannabisdagboken.

Om det känns svårt att ändra på cannabisbruket, kan förändringen göras mera konkret och uppnåelig med hjälp av en skriftlig förändringsplan. Här hittas en pdf-blankett som du kan använda för att göra förändringsplanen. På blankettens baksida finns information om sådant som det lönar sig att ta hänsyn till när man lägger upp en plan för förändring, samt tips för hur man skapar realistiska och uppnåeliga mål.

På Droglänken hittar du olika tester för utvärderingen av cannabisbruket samt redskap som hjälper dig ändra ditt bruk. Du kan få kamratstöd på finska via Droglänkens diskussionsforum, samt fråga en professionell person eller erfarenhetsexpert om råd via sidans finskspråkiga rådgivning. Bekanta dig med Droglänken.

Källor: Alkohol och narkotikaundersökningen 2022, Institutet för hälsa och välfärd – information om cannabis, Hälsa i skolan