Nikotinberoende

Det finns individuella skillnader i hur nikotinberoende utvecklas, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar uppkomsten. Förutom det fysiska beroendet kan användningen av nikotinprodukter orsaka socialt och psykiskt beroende. Socialt beroende visar sig till exempel när vänners användning av nikotinprodukter leder till eget bruk, medan psykiskt beroende uppstår när vissa känslor, till exempel stress, fungerar som stimuli för användningen av nikotinprodukter.

Utvecklingen av beroende är individuell, men det kan uppstå snabbt. Hos unga kan nikotinberoende utvecklas redan i experimentstadiet på grund av utvecklande hjärnan, som nikotinet påverkar starkt.

Abstinenssymtom

När det har gått en tid sedan den senaste nikotindosen börjar kroppen kräva mer nikotin. Beroendet visar sig som abstinenssymtom. En vanlig föreställning är att nikotin hjälper koncentrationen, men känslan beror på att en ny dos lindrar abstinenssymtomen och koncentrationsförmågan tillfälligt förbättras. För det fysiska beroendet är det typiskt med en ond cirkel där det obehagliga tillståndet hela tiden ”korrigeras” med en ny nikotindos. Med upprepade abstinenssymtom är det svårt att studera, arbeta eller njuta av fritiden fullt ut.

Nikotinets abstinenssymtom är bland annat irritabilitet, illamående, otålighet, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, huvudvärk, sug efter sötsaker och ökad aptit.

Abstinenssymtomen är vanligtvis som starkast två till tre dagar efter att man slutat. De försvinner oftast inom 1–3 månader.

Nikotinets påverkan på kroppen

Nikotin belastar kroppen och stör dess normala funktion.

Nikotin drar ihop blodkärlen, belastar hjärtat, höjer hjärtats slagfrekvens med 10–15 slag per minut och ökar risken för rytmrubbningar. Den ökade pulsen och blodtrycket orsakar ett stresstillstånd i kroppen.
Stort nikotinintag ökar risken att insjukna i olika sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Nikotin förvärrar också hjärt- och kärlsjukdomar, försvagar effekten av blodtrycksmediciner och ökar risken för blodproppar.

Nikotin bidrar till cellförändringar som är relaterade till uppkomsten av cancer, påskyndar tillväxten av tumörer och försvagar effekten av cancerbehandlingar.

Användningen av nikotin kan försämra kroppens motståndskraft mot bakterier och virus samt fördröja läkning av skador, sår och benbrott.

Eftersom nikotin är ett stimulerande ämne påverkar det negativt insomningen och sömnkvaliteten. Nikotin påverkar också hudens funktioner genom att orsaka torr hud, finnar, rynkor och pigmentfläckar.

Nikotin försämrar prestationsförmågan

Prestationsförmåga, lungfunktion, muskelutveckling och återhämtning försämras som en följd av nikotinanvändning. På grund av den kärlsammandragning som nikotin orsakar minskar blodcirkulationen i musklerna, och tillförseln av syre och näringsämnen försämras. Vid brist på syre och näring fungerar musklerna inte på bästa möjliga sätt och tröttnar lättare. Efter fysisk ansträngning fördröjs återhämtningen och kroppen befinner sig i ett stresstillstånd.

Nikotin förändrar hjärnans struktur

Nikotin kan orsaka permanenta förändringar i hjärnans struktur och funktion, vilket påverkar inlärning, informationsbearbetning och kognitiva förmågor. Exponering för nikotin i ung ålder orsakar bestående förändringar i hjärnans struktur och funktion. Förändringarna leder till långvariga uppmärksamhetsbrister samt ökar risken för ångest- och depressionssymtom och för användning av rusmedel.

Nikotinets påverkan på fostret

Användning av nikotinprodukter är skadligt för fostrets hälsa och utveckling genom att försämra blodcirkulationen i livmodern och moderkakan samt syretillförseln till fostret genom att dra ihop blodkärlen. Nikotinhalten i fostrets blod kan vara upp till 15 procent högre än i moderns blodomlopp. Nikotin ökar risken för för tidig födsel, dödfödsel, låg födelsevikt, plötslig spädbarnsdöd samt gom- och läppspalt.

Via moderns blodcirkulation transporteras nikotin till fostret och via bröstmjölken till barnet. Nikotin har skadliga effekter både på fostrets och det nyfödda barnets hjärnutveckling. Nikotinexponering under graviditeten är förknippad med utvecklingen av uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning (ADHD) hos barnet.

Eftersom nikotin är skadligt för fostret är det allra säkraste att sluta använda det utan ersättningsprodukter.

Nikotinförgiftning

Även i små doser kan nikotin orsaka förgiftningssymtom. Större doser är särskilt farliga, speciellt för barn.

Symtom på nikotinförgiftning är bland annat illamående, kräkningar, huvudvärk, magkramper och darrningar. Symtom kan uppstå om kroppen får i sig mer nikotin än den är van vid. Allvarlig nikotinförgiftning orsakar andningssvårigheter, hjärtrytmrubbningar och kramper. Vid dessa symtom måste man snabbt söka vård.

Dödsfall orsakade av nikotinöverdos är ovanliga, men för en oerfaren användare, ett barn eller en ungdom kan förgiftningen leda till ett tillstånd som kräver sjukhusvård. Det finns olika uppskattningar om dödliga nikotinmängder, men för en vuxen kan i genomsnitt 1 mg absorberat nikotin per kilo kroppsvikt vara en dödlig dos. Allt nikotin i en produkt absorberas dock inte. Absorptionen påverkas bland annat av användningssättet.

Lindriga symtom på nikotinförgiftning är illamående, svettningar, darrningar och kräkningar. Lätta symtom går vanligen över när nikotinet försvinner ur kroppen. Nikotin har en halveringstid i kroppen på cirka två timmar.