Fabrikstillverkade cigarretter avsedda för att rökas är den vanligaste nikotinprodukten i Finland. Cigarretterna framställs genom att torka tobaksplantans blad. Tobak för rökning används i fabrikstillverkade och handrullade cigarretter samt i cigarrer, pipa och vattenpipa. Snus och tuggtobak är rökfria nikotinprodukter. Läs mer om snus.

Med passiv rökning avses exponering för miljötobaksrök. Enbart passiv rökning förorsakar hälsoskador. Den mest betydande skadan är lungcancer, som är upp till 20–30 procent vanligare bland icke-rökare som har exponerats för tobaksrök.

Rökningen har minskat kraftigt

I Finland har rökningen minskat kraftigt under de senaste 50 åren. Nästan 60 procent av männen och 10 procent av kvinnorna rökte ännu 1960. Bland män har rökningen hela tiden minskat, men bland kvinnor vände den ökande trenden först i mitten av 1970-talet efter att tobakslagen antogs. Rökningen bland kvinnor började dock öka på nytt på 1980-talet. Från och med 1990-talet har rökningen minskat både bland män och kvinnor. År 2022 rökte 11 procent av finländare i åldern 20–64 år dagligen. Av männen rökte 12 procent och av kvinnorna 11 procent dagligen. Sju procent av personer i pensionsåldern röker dagligen. Läs mer om hur vanligt rökning är på Instuítutet för hälsa och välfärds webbplats.

Bland unga har rökningen minskat tydligt sedan millennieskiftet. Enligt skolhälsoenkäten 2023 rökte sex procent av pojkarna och fyra procent av flickorna dagligen. Motsvarande siffror 2008–2009 var 17 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna. Bland yrkesskolestuderande är rökningen betydligt vanligare än bland gymnasiestuderande. Läs mer om Hälsa i skolan enkätens resultat här.

Rökning leder till beroende

Nikotinets uppiggande och välbehagsframkallande effekter exponerar för uppkomsten av nikotinberoende. Nikotinberoende utvecklas i skeden – testa, börja använda, använda regelbundet och till slut beroende. Nikotinberoende förekommer i familjer och man vet att då föräldrarna röker fördubblas risken för att barnen börjar röka. Både det genetiska underlaget och miljön spelar en roll.

För ovana rökare ger nikotinet upphov till förgiftningssymtom, till exempel illamående. Då exponeringen fortsätter vänjer sig kroppen vid nikotinets verkningar. Då tolerans uppkommer försöker kroppen minska nikotinets effekter genom att höja nervsystemets uthållighet. Regelbundet intag av en lika stor nikotindos ger inte längre samma effekt som tidigare. Sensibilisering för nikotin är motsatt effekt till tolerans. I och med sensibiliseringen stärks de välbehagsframkallande effekterna från gång till gång.

Nikotinberoende är ett tillstånd med tvångsmässigt behov av att få nikotin, oförmåga att avstå från det, okontrollerad användning och fortsatt användning trots skadeverkningarna. Nikotinberoendet kan vara både psykiskt och fysiskt. Fysiskt beroende leder till abstinenssymtom då man slutar röka.

Rökning förkortar livslängden

Rökning är den viktigaste livsstilsfaktorn som påverkar dödligheten. Uppskattningsvis 4 300 dödsfall per år beror på rökning. Rökning förkortar livslängden med i medeltal tio år och rökning påverkar nästan hela kroppen.

De allvarligaste hälsoeffekterna anknyter till ökad incidens av cancer- och lungsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtinfarkter och störningar i hjärnans blodcirkulation.

Rökning ökar risken för så gott som alla former av cancer, men mest för lungcancer. Hos rökare förekommer mer långt gångna former av cancer än hos icke-rökare. Dessutom löper cancerpatienter som röker en större risk att dö än cancerpatienter som inte röker. Rökning har även konstaterats öka risken för återfall av cancer.

Rökning ökar även risken för diabetes typ 2, försvårar kontrollen av diabetesbehandling och ökar risken för de svåra komplikationer som anknyter till sjukdomen. Rökning ökar även risken för makuladegeneration och försnabbar dess förlopp.

Lungorna är speciellt utsatta vid rökning

Vid rökning strömmar tobaksröken djupt i lungorna, vilket leder till att andningsorganen och lungvävnaden utsätts för rökningens skadeverkningar. Rökare löper 25 gånger större risk att insjukna i lungcancer än icke-rökare och upp till 90 procent av all lungcancer beror på rökning. Förutom lungcancer ökar rökning risken för flera lungsjukdomar samt försvårar behandlingen av dessa. Dessutom är risken för luftvägsinfektioner större hos rökare.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom beror nästan uteslutande på rökning. I jämförelse med icke-rökare löper rökare 22 gånger högre risk att insjukna i kronisk obstruktiv lungsjukdom. Enligt uppskattningar insjuknar upp till hälften av rökarna i kronisk obstruktiv lungsjukdom, ifall de inte slutar röka.

Man vet dessutom att rökning försvårar symtomen hos astmatiker och försvårar astmans grad. Även risken att insjukna i tuberkulos är större hos rökare.

Rökning är skadligt för fostret

Rökning kan leda till infertilitet både hos kvinnor och män. Rökning under graviditeten är skadligt för fostret, eftersom de skadliga ämnena i tobak överförs till fostrets blodcirkulation via moderkakan. Man vet att även passiv exponering för tobaksrök ökar risken för till exempel missfall. Nikotin och kolmonoxid anses vara farligast för fostrets utveckling, och kan ha konsekvenser för barnets hälsa.

Rökning ökar risken för ektopisk graviditet, missfall, låg födelsevikt och för tidig födelse. Rökning under graviditetens första skede ökar även risken för uppkomsten av läpp- och gomspalt. Rökning har även konstaterats ha ett samband med fosterskador, till exempel klumpfot samt avvikelser i hjärt- och kärlsystemet.

De lagändringar som begränsar rökning i offentliga lokaler har minskat förekomsten av för tidiga födslar i Europa och Nordamerika med upp till tio procent. Att sluta röka i vilket skede som helst av graviditeten gagnar såväl den väntande modern som fostret. Mödrarådgivningarna har en viktig roll för att stöda blivande föräldrar till nikotinfrihet.

Rökning är dyrt

Enligt en beräkning från Institutet för hälsa och välfärd förorsakade rökning år 2012 direkta hälso- och sjukvårdskostnader för samhället till ett värde på 300 miljoner euro och andra direkta kostnader för dryga 300 miljoner euro. De andra direkta kostnaderna bestod till exempel av sjukpenning och invalidpensionskostnader.

Dessutom förorsakar rökning indirekta kostnader för samhället, till exempel arbetstid som används för tobakspauser, eldsvådor som beror på rökning samt kostnader för övervakning och förebyggande. Det sammanlagda ekonomiska värdet för dessa var enligt beräkningarna cirka 900 miljoner euro år 2012.

Således förorsakade rökning år 2012 kostnader för samhället till ett sammanlagt värde på ca 1,5 miljarder euro. Läs mer om kostnaderna på finska här.

Källor: Duodecim Hälsobibliotek, Finlex, Institutet för hälsa och välfärd