Digitalt spelande

Digitalt spelande är för många barn, unga och vuxna en viktig del av vardagen. Som bäst ger spelandet glädje, känslor av att lyckas och möjlighet att göra saker tillsammans med andra. Så länge vardagen fungerar och spelandet inte påverkar en negativt finns det ingen anledning att oroa sig.

Bild: Jukka Rapo / EHYT rf

Digitalt spelande är en del av vardagen

Digitala spel spelas på datorer, spelkonsoler, telefoner och surfplattor. Spelvärlden är stor och mångsidig och det finns spel för många olika intressen. Digitalt spelande har med tiden blivit en trovärdig kulturform vid sidan av böcker, filmer och musik.

Spelande bland barn och ungdomar

För barn och ungdomar erbjuder spel en naturlig miljö att söka nya utmaningar, testa egna gränser, experimentera med olika roller och få nya sociala erfarenheter. Spel är en central del av barns och ungas medie- och populärkultur.

Som bäst är spelandet en rolig aktivitet tillsammans med andra som ger nya erfarenheter och känslor av att lyckas. Spel kan vara en viktig del av kompisrelationer och ge känslan av att höra till en grupp. Förutom själva spelandet är till exempel spelvideor och annat innehåll med anknytning till spel en del av spelupplevelsen.

Beroende på spelen, mängden spelande och individuella riskfaktorer kan spelande antingen stöda eller störa den ungas utveckling. Det viktiga är att se spelandet som en del av barnets eller den ungas övriga vardag och välbefinnande.

Varför spelar vi?

Orsakerna till att vi spelar är individuella och varierande. Man kan spela till exempel för att ha roligt, umgås med andra, koppla av, få en paus från vardagen, uppleva spänning och möta nya utmaningar. I spel kan man testa sina gränser, prova olika roller och få nya slags upplevelser.

Mål och känslan av att lyckas

Spel går ut på att sträva efter och uppnå olika mål. Oavsett om det handlar om att ställa bollar på rad, besegra en motståndare eller bygga en värld finns det ett mål som spelaren försöker nå.

Spelet ger respons på framgångar, motgångar och spelarens utveckling. Det centrala är balansen mellan de egna färdigheterna och spelets svårighetsgrad: ett alltför lätt spel kan kännas tråkigt och ett alltför svårt spel frustrerande. Känslan av att lyckas och möjligheten att följa sin egen utveckling är viktiga delar av spelupplevelsen.

Känslor som väcks av spelande

Spelande väcker olika känslor. Genom spel kan man ha roligt, koppla av, uppleva spänning eller för en stund glömma andra saker. Spelens berättelser, fantasivärldar och karaktärer ger möjlighet att leva sig in i olika situationer och prova olika roller.

Att leka med olika roller skapar möjligheter till att utforska sig själv.

Socialt samspel

Det sociala samspelet och att göra saker tillsammans är en viktig del av spelandet. Spelande kan innebära samarbete eller tävling med andra spelare, antingen på samma plats eller på nätet.

Gemenskaper kring spel kan vara viktiga och betydelsefulla för spelaren. Att spela tillsammans ger också möjlighet att träna på samarbete, samspel och att hantera besvikelser. I spel kan ett barn eller en ung person också få en roll som hen kanske inte har i sin egen kompisgrupp eller klass. Spelgemenskaper kan dessutom ge en känsla av gemenskap och tillhörighet som inte nödvändigtvis finns någon annanstans.

Spelfostran

Spelfostran är en naturlig del av fostran i vardagen. Målet är att stärka de positiva effekterna av spelande och förebygga eventuella negativa konsekvenser. Spelfostran är en del av mediefostran.

En förälder eller yrkesperson inom fostran och utbildning behöver inte veta allt om digitala spel. Det viktiga är att den vuxna visar intresse för barnets värld, även den digitala.

God spelfostran innebär till exempel:

att visa intresse för vilka spel barnet eller den unga spelar
gemensamma regler för speltid
samtal om spelens innehåll
att ta hänsyn till åldersgränser
samtal om köp i spel
att se till att barnet eller den unga får tillräckligt med sömn och motion och har en mångsidig fritid.

Att spela tillsammans kan hjälpa den vuxna att förstå vad som lockar i spelen och vilka upplevelser de ger. Samtidigt får barnet eller den unga möjlighet att dela sitt intresse och sitt kunnande med den vuxna.

Åldersgränser för spel

Åldersgränserna för spel anger om spelen innehåller material som kan vara skadligt. De säger däremot inget om spelets svårighetsgrad. Syftet med åldersgränserna är att skydda barn och unga och hjälpa vuxna att välja spel som passar barnets utvecklingsnivå.

Spelens åldersgränser och innehållssymboler visar vilket innehåll som har bedömts kunna vara skadligt. En del spel är endast avsedda för vuxna och är inte lämpliga för minderåriga.

Den vuxnas uppgift är att se till att barnet inte spelar olämpliga spel innan barnet är tillräckligt mogen för att hantera innehållet. Det är också viktigt att prata med barnet om innehållet i spelen.

Köp i spel

I många spel går det att köpa till exempel extra innehåll, spelvaluta eller andra funktioner. En del spel är gratis, men erbjuder olika tillägg eller funktioner mot betalning.

Små köp kan växa till betydande summor. Särskilt för barn kan det vara svårt att förstå köpens verkliga värde, framför allt om de görs med spelvaluta. Köpmöjligheter som hela tiden visas i spelet kan också locka till att spendera pengar.

Köp i spel är också en del av ekonomisk fostran. Prata med barnet om vad köp i spel kostar i riktiga pengar, hur mycket pengar som får användas och hur pengarna som används på spel förhåller sig till annan konsumtion. Familjen bör tillsammans komma överens om regler för köp i spel. Vid behov kan möjligheten att göra köp begränsas via inställningarna på enheter och i tjänster.

Gränsen mellan digitalt spelande och penningspelande är inte alltid helt tydlig. I vissa spel används slumpbaserade spelmekanismer, överraskningslådor, så kallade lootlådor (loot boxes), spelvalutor eller andra funktioner som kan påminna om penningspel. Att känna igen dessa funktioner och prata om dem är en viktig del av spelfostran.

Barn och unga kan också möta reklam för penningspel inom digitala spel men också i streamingtjänster och på sociala medier. De kan se reklam även utan att själva söka efter innehåll som handlar om penningspel. Därför är det viktigt att prata om hur känna igen reklam och att förhålla sig kritiskt till reklam.

Balanserat spelande och negativa konsekvenser av spelande

Det är vanligt att man blir uppslukad av spelet och ibland tappar tidsuppfattningen. Det kan bli svårt att sluta spela ett engagerande spel. Ett enstaka långt speltillfälle eller att det ibland är svårt att sluta spela är ändå inte i sig ett tecken på problem med tidsanvändningen, så länge vardagen i övrigt fungerar och spelandet är i balans med andra aktiviteter.

Viktigare än hur mycket tid som används till spel är att se på vardagen i sin helhet. Det kan finnas anledning till oro om spelandet ersätter till exempel tillräcklig sömn, relationer, motion eller andra viktiga aktiviteter.

Särskilt yngre barn behöver vuxnas stöd för att lära sig hantera sin tid och ta pauser. Ju yngre barnet är desto större betydelse har den vuxnas vägledning och exempel.

Spelande kan medföra fysiska besvär, såsom huvudvärk och besvär i nacke och axlar. Regelbundna pauser, rörelse och god ergonomi hjälper till att förebygga besvär.

Tillräcklig sömn är viktig för välbefinnandet i alla åldrar. Spänningen och engagemanget i spelandet kan höja vakenhetsnivån och särskilt hos barn kan alltför spännande spel eller spel som inte är lämpliga för barnets utvecklingsnivå göra det svårare att somna eller orsaka mardrömmar. Reservera därför tillräckligt med tid för att varva ner före läggdags.

En stor del av de negativa konsekvenserna av spelande är lindriga och övergående. Det är viktigt att se till helheten och väga spelandets fördelar mot eventuella nackdelar. En enskild negativ konsekvens betyder inte i sig att spelandet är problematiskt.

Problematiskt spelande

Man kan inte avgöra om spelandet är problematiskt enbart utifrån hur länge man spelar.

Spelandet uppfattas som problematiskt om det börjar påverka spelarens liv negativt till exempel relationer, skolgång, studier eller hälsa. Spelandet kan till exempel leda till att andra intressen och socialt umgänge blir lidande.

Det centrala är att se på hur spelandet som helhet påverkar vardagen och välbefinnandet samt på spelarens förmåga att kontrollera sitt eget spelande.

När finns det anledning att oroa sig för spelandet?

Problem med spelande kan märkas på många olika sätt i vardagen. När man bedömer om spelandet är problematiskt är det viktigt att ta hänsyn till spelarens livssituation och välbefinnande.

Det kan finnas anledning till oro om spelandet återkommande:

försvårar skolgång, studier eller vardagen i övrigt
försämrar sömnen eller välbefinnandet
tränger undan andra intressen
ersätter umgänge med andra människor
känns svårt att kontrollera.

Det lönar sig inte att dra enkla slutsatser utifrån ett enskilt tecken. Det viktiga är att se på hur spelandet påverkar vardagen och välbefinnandet som helhet.

Föräldern känner sitt eget barn bäst och kan ofta bedöma när det finns behov av att begränsa spelandet och när diskussion med barnet räcker. Även professionella som arbetar med barn och unga bör ta upp spelandet till diskussion om det väcker oro. Det viktigaste är att närma sig frågan med intresse och lyssna på barnets egen upplevelse.

Bekanta dig med alla våra material om digitalt spelande