Alkohol är fortfarande det rusmedel som unga använder mest och alkoholen orsakar flest rusmedelsproblem hos finländska ungdomar. Alkoholen ska alltså inte glömmas bort i rusmedelsfostran fastän till exempel ungas användning av elcigaretter och cannabis kanske ges större publicitet i medierna och väcker oro hos föräldrar.

Antalet nyktra ungdomar ökar

En positiv utveckling har skett i ungas alkoholanvändning sedan början av 2000-talet. Andelen unga som inte alls använder alkohol har ökat avsevärt. Enkäten Hälsa i skolan 2023 visar att ungas alkoholanvändning per vecka och tendensen att dricka sig full varje månad har sjunkit.

Enligt enkäten Hälsa i skolan 2023 är cirka 68 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i grundskolan, cirka 42 procent av studeranden i årskurs 1 och 2 i gymnasiet och cirka 37 procent av studeranden på yrkesläroanstalter nyktra. I undersökningen Dryckesvanor (Juomatapatutkimus) berättade cirka tio procent av respondenterna i åldern 20–29 att de var nyktra. Läs mer om ungas alkoholanvändning i enkäten Hälsa i skolan.

Social- och hälsoministeriets studie i ungdomars hälsobeteende visar också positiva förändringar i ungas alkoholanvändning, då både alkoholanvändningen och tendensen att dricka sig full har sjunkit bland 18-åringarna under 2010-talet. Läs mer i Studie i ungdomars hälsobeteende på finska.

Unga accepterar alkoholanvändning

Enkäten Hälsa i skolan visar att unga är tämligen accepterande av deras jämnårigas alkoholanvändning. Av studeranden på andra stadiet accepterar cirka 80 procent att deras jämnåriga dricker alkohol i små mängder och cirka 50 procent accepterar att man dricker sig berusad.

Av elever i klass 8 och 9 i grundskolan accepterar drygt 55 procent att deras jämnåriga dricker alkohol i små mängder och knappa 24 procent accepterar att man dricker sig berusad.

EHYT:s enkät Nuorten kulttuuri ja päihteet (Ungdomskulturen och rusmedel) från år 2022 visar liknande resultat om ungas inställningar till alkohol. Av ungdomarna i åldern 15–29 upplevde 35 procent alkohol, 27 procent fylla och 20 procent fylleyrande som trendiga fenomen. Upp till 55 procent av respondenterna upplevde att deras närmaste kompiskrets har en ganska positiv eller mycket positiv inställning till alkoholanvändning. 

Trots att unga tycks ha en tämligen accepterande inställning till alkohol, har emellertid inställningarna gentemot fylledrickande skärpts. Läs mer i THL:s Dryckesvaneundersökning.

Varför använder unga alkohol?

Typiska orsaker till att använda alkohol oberoende av ålder är sociala skäl, festande, att komma loss från vardagen, lust att experimentera samt hantering av sorger och bekymmer. Enligt Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf:s enkät meddelar unga att trevlig samvaro, skoj, avslappning och avstressning samt att komma loss från vardagen är orsaker till att de använder alkohol. Läs mer om orsakerna bakom ungas alkoholanvändning i studien i PDF-filen på finska.

Alkoholen i sig, dess smak eller berusningen är sällan ungas huvudsakliga orsak till att använda alkohol. Därför är tillgången till alkohol inte det enda man ska fokusera på inom förebyggande rusmedelsarbete. Det är också av största vikt att man förstår orsakerna till att unga använder alkohol för att man ska kunna erbjuda unga alternativa upplevelser eller sätt att hantera känslor istället för att använda alkohol.

Känslan av samhörighet och ett roligt tidsfördriv kan också uppnås på många andra sätt än genom att använda alkohol. Roliga hobbyer och nyktra fritidssysselsättningar ger såväl unga som vuxna positiva upplevelser.

Möjligheten att prata med vänner och pålitliga vuxna samt ungas förmåga att hantera stress minskar också behovet av att använda alkohol för stresshantering.

Ungas vårdnadshavare spelar en betydelsefull roll i att speciellt minderåriga ungdomar har en möjlighet att tillbringa tid tillsammans med sina vänner i sitt eget hem. Likaså måste kommunerna erbjuda unga säkra utrymmen och tillställningar för fritidsaktiviteter som sker utanför hemmet.

Varför använder unga inte alkohol?

Enkäten Nuorten kulttuuri ja päihteet undersökte ungas orsaker till att inte använda alkohol. Upp till 53 procent av unga i åldern 15–29 berättade i enkäten att de inte vill bli berusade, tappa kontrollen eller yra i fyllan. I samma enkät berättade 47 procent att de mår dåligt av alkohol. Enligt 53 procent är alkohol dyrt och 43 procent uppgav risken för hälsoskador som orsak till att inte använda alkohol.

Betydande bland tidigare nämnda orsaker till att avstå från alkohol är särskilt kunskapen om alkoholens eventuella hälsorisker, eftersom både vårdnadshavare och professionella som arbetar med unga kan påverka detta med sina handlingar. Omfattande undersökningar har också visat att föräldrarnas negativa attityd till ungas alkoholanvändning samt föräldrarnas goda förhållande till unga minskar ungas alkoholanvändning.

Fastän unga mycket väl känner till hurudana skador alkoholanvändningen kan leda till, är det viktigt att ta upp dessa redan bekanta ämnen i olika situationer och betrakta dem från olika perspektiv. Det är också viktigt att betona att alkoholanvändningen kan orsaka skador även för andra människor och inte bara för den unga.

Skyddande faktorer och riskfaktorer påverkar den unga

På basen av undersökningar vet vi idag att en trygg uppväxtmiljö i barndomen och psykiskt välbefinnande fungerar skyddande mot att använda rusmedel i ungdomen. Däremot utgör till exempel föräldrars problem med missbruk och psykisk ohälsa en riskfaktor för den ungas användning av rusmedel. För att förebygga rusmedelsproblematik bör faktorer som skyddar den unga alltså stärkas och riskfaktorer förebyggas.

Skyddande faktorer och riskfaktorer förekommer på olika nivåer i samhället och kan beskrivas till exempel som ett gungbräde där de skyddande faktorerna finns i ena änden och riskfaktorerna i den andra. Ju fler riskfaktorer den unga har, desto mer behöver hen skyddande faktorer som stödjer uppväxten. Många skyddande faktorer och riskfaktorer kan ses som varandras motsatser. Till exempel att den unga har goda vuxna förebilder fungerar som en skyddande faktor. På motsvarande sätt är bristen på goda vuxna förebilder en riskfaktor.

Även orsakerna till alkoholanvändning som framkom i enkäten Nuorten kulttuuri ja päihteet kan härledas från skydds- och riskfaktorerna. Bra och pålitliga vänskapsförhållanden, trevlig fritidssysselsättning samt förmågan att hantera sina känslor och sin stress, är alla faktorer som skyddar från användningen av rusmedel.

Om den unga å andra sidan inte kan vara sig själv tillsammans med sina vänner, de har inte något vettigt att göra tillsammans med kompisarna och vardagens utmaningar orsakar prestationsångest, utgör dessa riskfaktorer för användningen av rusmedel.

Det är viktigt att komma ihåg att vuxna kan stödja och styra unga att fatta beslut som stödjer deras eget välbefinnande genom att diskutera, lyssna och vara närvarande. Mycket små gärningar kan ha en betydande effekt om de utförs i rätt tid.