Spel om pengar

Spel om pengar är vardag i Finland och har traditionellt ansetts som ett allmännyttigt nöje för hela folket. Finländarna spelar mycket och därför har vi i förhållande till befolkningsmängden rikligt med spelrelaterade problem.

Mannen spelar spel om pengar. Två barn tittar.
Bild: Jukka Rapo / EHYT rf

I Finland har förebyggandet av spelrelaterade problem ställts upp som spelpolitikens huvudsakliga mål. Därför bör spelrelaterade problem förebyggas på konkreta sätt.

EHYT förebygger de skadeverkningar som problematiskt spelande om pengar förorsakar både för individen, gemenskapen och samhället. Förebyggande rusmedelsarbete fokuserar på att identifiera riskfyllt spelande vilket hjälper att förebygga problem.

Reglering av spel om pengar och anknytande lagstiftning

Med spel om pengar avses spel där man kan vinna eller förlora pengar eller vederlag som motsvarar pengar. I Finland regleras spel om pengar i lotterilagen. Lotterilagen definierar spel om pengar som en verksamhet, där deltagandet sker mot vederlag och deltagarna har möjlighet att få en vinst med penningvärde som helt eller delvis beror på slumpen. 

I Finland har Veikkaus Ab ensamrätt att anordna penningspel och Polisstyrelsens lotteriförvaltning ansvarar för tillsynen över penningspel. 

Lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet trädde i kraft 2015.  Förebyggande av spelrelaterade problem blev en del av det förebyggande rusmedelsarbetet på samma sätt som skador som orsakas av alkohol, tobak, narkotika och andra ämnen som används i berusningssyfte. Målet med lagen är att främja likvärdighet inom hälsa och välbefinnande genom att säkerställa verksamhetsförutsättningarna för det förebyggande arbetet i hela landet. Lagen är avsedd att stöda utveckling och effektivisering av det arbete kommunerna utför.

Finländarnas spelvanor

Våra populäraste penningspel är lotto, lotter och penningautomater. Cirka 80 procent av finländarna har spelat något penningspel under det senaste året. Av dessa spelar 65 procent måttligt och 11 procent, dvs. 397 000 personer riskfyllt.

Cirka tre procent av finländarna, dvs. 112 000 personer, har spelrelaterade problem. Av dessa berörs 1,4 procent, dvs. 52 000 personer, av eventuellt spelberoende.

22% spelar inte, 65% sansad spelare, 11% risksperare, 3% problemspelare.
Infograf: Finländska penningspelare
Källa: THL 2020

Riskfyllt spel och riskfaktorer

Enligt undersökningar går det att identifiera flera riskfaktorer för spel om pengar. En del har att göra med dåligt självförtroende eller spänningssökande personlighet. Psykiska störningar och koncentrationssvårigheter, till exempel depression, schizofreni eller ADHD kan också utsätta för spelrelaterade problem. Dessutom kan ett rikligt alkoholbruk öka spelande. Spel om pengar kan också vara ett sätt att fly undan svåra livssituationer, till exempel skilsmässa, arbetslöshet eller en närstående persons död.  

Dessutom kan vissa läkemedel sänka impulskontrollen och på så sätt vara en riskfaktor för att utveckla ett beroenden, till exempel spelberoende. Sådana är till exempel dopaminantagonister som används mot Parkinsons sjukdom, till exempel Levodopa, och Abilify som används mot bipolär sjukdom och schizofreni.

Diskutera spel om pengar

För att kunna förebygga spelrelaterade problem är det viktigt att diskutera spel om pengar, identifiera riskfyllt spelande och därigenom förebygga uppkomsten av spelrelaterade problem. Alla riskspelare blir inte problemspelare, men alla problemspelare är riskspelare.  

EHYT har tagit fram en modell för diskussion om spel om pengar. Modellen består av två frågor och är avsedd att sänka tröskeln för att ta spel om pengar till tals. Modellen är ett kort, lätt och neutralt sätt att ta upp ämnet. Det två frågorna lyder:

  1. Vilka penningspel har du spelat under de 12 senaste månaderna? 
  2. Hur ofta spelar du? 

Med hjälp av dessa frågor uppkommer tre variabler: antalet spelade spel, hur ofta spelandet sker samt hur många riskfyllda spel personen spelar. När kunden har svarat jämförs hans eller hennes spelande med andra finländares spelande och då får kunden en uppfattning om risknivån för sitt spelande. 

Risk- och problemspelare spelar oftare och flera olika spel än de som spelat måttligt. Ta del av diskussionsmodellen med två frågor.

Förutom dessa två frågor kan man också bland annat fråga om de pengar och den tid som har lagts på spelande.

Bekanta dig med ta upp penningspelande med hjälp av två frågor -modellen i Innokylä.  Eller ladda broschyren “Två frågor om penningspelande” på finska, på svenska eller på engelska.

Kaksi kysymystä -rahapelaamisesta (PDF)

Två frågor om penningspelande -material (PDF)

Two questions about gambling (PDF)

Identifiera problematiskt spelande

Dessa två frågor kan följas upp med frågorna i BBGS (Brief Biological Gambling Screen)-sållningen som mäter spelproblem.

I Finland är det diagnostiska kriteriet för patologiskt spelande, dvs. spelberoende, F63.0 i ICD-10-systemet.  

Förekomsten av spelrelaterade problem är högre hos spelare som spelar flera gånger i veckan, flera olika spel och särskilt spel med högt tempo. Spelrelaterade problem är även kopplade till anhopning av problem och därför måste problemet ofta hanteras som en del av en större helhet.

Det problematiska spelandets natur

Spelrelaterade problem påverkar varje spelares beteende individuellt. Det är typiskt att spelandet fortsätter och ökar trots att det uppstår negativa följder från spelandet. Typiska kännetecken för spelrelaterade problem är till exempel att spelandet börjar dominera livet och vardagsrytmen störs då spelandet kräver oskäligt mycket tid och pengar. Spelandet kan även gå före tillfredsställandet av grundläggande behov och uppfyllandet av skyldigheter. Spelproblemet syns inte utåt och kan ligga i bakgrunden under lång tid och påverka både spelaren själv och hans eller hennes miljö. Spelrelaterade problem är starkt kopplade till hemlighetsmakeri och skam.

Spelrelaterade problem är inte bara spelarens problem, utan berör både spelarens närmaste och hela samhället. Förutom spelarna själva berörs över 700 000 närstående av spelrelaterade problem.

I och med överdrivet spelande kan individen få problem med ekonomin, den mentala hälsan eller med relationer. På samhällelig nivå kan spelproblemet förutom ekonomiska problem medföra sociala utmaningar och till och med våld i nära relationer. På samhällelig nivå uppstår vård- och socialkostnader, frånvaro från arbetet, försämrad arbetsinsats samt eventuellt även brottslighet.

Nätverket Vi talar om penningspel

EHYT är en del av det riksomfattande nätverket Vi talar om penningspel (Puhutaan rahapelaamisesta) vars mål är att öka kännedomen om riskerna med penningspel och minska den skam som anknyter till problemet genom offentlig diskussion och kampanjer.

Nätverket består av A-klinikfonden, Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, Spelkliniken, Pelituki, Peluuri, Blåbandsförbundet, Sosped-fonden, Institutet för hälsa och välfärd och Tiltti.

Hjälp och stöd

Om du funderar på ditt eget eller en närståendes spelande, kom ihåg att hjälp finns att få! Det är bra att söka hjälp i ett tidigt skede. Bli inte ensam med din oro.

Här nedan har vi samlat information om riksomfattande och regionala tjänster som erbjuder hjälp med frågor kring penningspel. Observera att en del av tjänsterna endast erbjuder stöd på finska.

Riksomfattande tjänster

Nimettömät pelurit – Gamblers anonymous (GA) -grupperna erbjuder kamratstöd både för spelare och närstående.

Pelirajat’on erbjuder kamratstöd för personer med problematiskt spelande och deras närstående. Man samarbetar med utbildade frivilliga kamrathandledare. Pelirajat’on är en del av Sosped-fondens riksomfattande verksamhet.

Peluuri fungerar riksomfattande och hjälper personer med spelrelaterade problem, deras närstående och professionella. Verksamheten erbjuder redskap för självhjälp samt professionell hjälp och kamratstöd per telefon, på nätet och via chatt. Spelaren genomgår även ett Peli poikki-program på åtta veckor.

Anstaltvård erbjuds av A-klinikfondens rusmedelssjukhus, A-hemmet i Kankaanpää, Esperi Ventusranta samt på svenska på Pixne-kliniken

Regionala tjänster

I de största städerna finns hjälp tillgänglig via rusmedels- och mentalvårdstjänsterna. 

Kuopio kriscentrum erbjuder samtalsstöd för att klara av svåra livssituationer. Samtalen kan hållas på Kuopio kriscentrum, via nätet eller per telefon. I frågor som anknyter till penningspel kan man söka hjälp med betalningsförbindelse från den egna kommunen eller betala själv. Även närstående kan komma på mottagning via tidsbeställningen eller komma överens om att delta i spelarens möten. Tidsbeställning per telefon: må–to (kl. 8–10), tfn 017 262 7733.

Huvudstadsregionens spelklinik är en tjänstehelhet som är specialiserad på spelrelaterade problem och även erbjuder hjälp med problem i anknytning till digitala spel och överdriven användning av internet. Spelkliniken är ett gemensamt projekt mellan kommunerna i huvudstadsregionen, organisationer och staten. Peluuri och Tiltti är en del av Spelklinikens verksamhet. 

Pelituki i Östra och Mellersta Finland producerar och förmedlar information om penning- och digispel, spelrelaterade problem och överdriven användning av internet. I Pelituki utvecklas förebyggande, identifiering och vård av spel- och internetrelaterade problem i Östra och Mellersta Finland.

Sovatek-fonden i Jyväskylä erbjuder tjänster för personer med spelrelaterade problem i form av individuellt arbete inom den öppna rehabiliteringen och genom samarbete med avvänjningsavdelningen. Dessutom erbjuds en spelrehabiliteringskurs 1–2 gånger om året. Bedömningen av vårdbehovet kan genomföras på en bedömningsmottagning på Kyllö hälsovårdsstation eller vid en annan vårdenhet som hänvisar till vård på Sovatek.

Tiltti i huvudstadsregionen ligger i Hagnäs i Helsingfors i samband med Spelkliniken. Penningspelare och deras närstående är välkomna till Tiltti enskilt eller tillsammans. På det öppna husets dag kan man delta avgiftsfritt och utan tidsbeställning. På Tiltti kan man tala med en medarbetare och andra besökare. Det är möjligt att vara anonym.