Orolig för din makes, förälders eller närståendes rusmedelsbruk?

Rusmedelsberoende är aldrig endast den beroendes egen sak, utan det påverkar hela den närmaste kretsen. Läs instruktioner om vad du kan göra som anhörig till en person som har ett beroende.

Bild: Jukka Rapo / EHYT rf

Kontinuerlig och riklig användning av rusmedel gör människan mottaglig för rusmedelsberoende. Vid beroende är det inte endast frågan om mängden rusmedel och antalet gånger det används, utan det handlar om ett ohälsosamt förhållande mellan personen och ämnet i fråga. Utmärkande för beroende är tvångsmässig och kontinuerlig användning av ämnet, trots att användningen orsakar skador och negativa effekter. Beroendet av rusmedlet kan vara både fysiskt och psykiskt. Det är också vanligt med en försämrad förmåga att behärska mängderna man använder, samt när man ska börja och sluta använda rusmedlet.

För en person som är beroende av rusmedel cirkulerar livet kring rusmedlet. En avsevärd del av fritiden kan gå åt till att skaffa, använda och återhämta sig från rusmedlet. Rusmedelsbruket fortsätter trots de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska skador det leder till.

Ett beroende kan även kännas igen då användningen ger upphov till eller kopplas med hemlighållande, lögner, försök att gömma rusmedlet eller lämna saker och överenskomna aktiviteter ogjorda pga. användningen. Ofta förnekar den som är beroende vanligtvis själv sitt problem, eftersom hen inte har någon kontroll över det. Beroendet dominerar livet även när rusmedlen inte används. Effekterna når oundvikligen även den rusmedelsberoendes närmaste krets. Beroendet berör aldrig endast den beroende, även om hen skulle vilja det.

Rusmedelsbruket som samtalsämne är ofta svårt både för den som använder rusmedel och de närstående. En person som är beroende av rusmedel förnekar lätt sitt problem och söker skäl till användningen utanför sig själv till exempel genom att lägga skulden för sitt beteende på sina närstående.

Situationen orsakar fel sorts skuldkänslor

Som närstående kan även du lätt känna skuld och fundera om du själv är orsaken till att din närstående använder rusmedel. Ofta inträffar också skuldbeläggning från bägge sidor, eftersom även närstående kan beskylla personen som använder rusmedel för sitt illamående.

Som närstående kan du tro att du kan få den andra att bli nykter, men bli irriterad och besviken när det inte lyckas. Att återhämta sig från beroendet kräver alltid att den beroende själv blir medveten om situationen, erkänner problemet och vill ha en förändring samt professionellt stöd.

Som närstående ska du undvika att skuldbelägga den rusmedelsberoende och berätta istället att du oroar dig. Fastän ämnet skulle vara hur känsligt som helst, lönar det sig ändå att prata om det. Du kan berätta hur du känner dig. Det är normalt och vanligt att en närståendes rusmedelsbruk orsakar ångest, rädsla och till och med ilska.

Som närstående till en person som är beroende av rusmedel ska du komma ihåg att du med dina egna handlingar inte ens i misstag möjliggör fortsatt användning av rusmedel. Du ska under inga omständigheter ge den beroende pengar som hen kan använda för att köpa mer rusmedel. Ett bra sätt att hjälpa är till exempel att ge mat.

Fundera över dina egna gränser och håll fast vid dem

Du behöver inte gå med på hemlighållandet. Som närstående har du rätt att prata öppet om beroendet och hur det påverkar dig. Att hålla situationen hemlig från till exempel vänner och arbetsgivare upprätthåller att situationen får fortsätta och skyddar personen på ett skadligt sätt. Som närstående är du inte ansvarig för den beroendes dåliga beteende, och du behöver inte skämmas för det eller försöka dölja det.

Som närstående ska du fundera över var dina egna gränser ligger, vad du går med på och vad inte. Var och en är ansvarig för sitt eget välbefinnande och man kan endast påverka sitt eget mående. Livet börjar lätt cirkulera endast kring personen som använder rusmedel och hens beroende, varpå den närstående kan utveckla ett medberoende gentemot personen. Därför är det oerhört viktigt att fortfarande upprätthålla ett eget liv. Fritidsintressen, vänner och att hålla fast vid sitt eget välbefinnande är viktigt.

Man kan stödja den beroende då när hen försöker bli nykter. Om situationen blir alltför besvärlig för dig själv eller om den beroende inte är redo att ta hand om sig själv, är det inte fel att ta avstånd och frigöra sig helt och hållet. Var och en ska ha sitt eget välbefinnande som den viktigaste saken i sitt liv. Det är inte att överge din närstående, utan ibland är det enda sättet att få den andra att inse sin egen situation. Som närstående har du precis som den beroende rätt till att söka hjälp för din situation. Du är inte ensam!