Alkohol

Alkoholdrycker innehåller etanol som har en dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Alkohol förorsakar både psykiskt och fysiskt beroende.

En stor del av världens befolkning dricker inte alkohol överhuvudtaget. Cirka 62 procent av världens vuxenpopulation har inte använt alkohol under det senaste året. Befolkningen i väst använder klart mest alkohol i världen. Alkohol är inte en nödvändig produkt för människan och bör inte jämföras med livsmedel.

Eftersom största delen av de myndiga finländarna använder alkohol åtminstone i någon utsträckning är alkohol det rusmedel som används mest i Finland. I den finländska kulturen förknippas alkohol med flera sociala situationer, till exempel fester eller rekreation.

Av de finländska vuxna är andelen nyktra ca 12–15 procent. Andelen nyktra kvinnor är något större än andelen nyktra män.

De alkoholrelaterade skadeverkningarna är omfattande

Alkohol är ett rusmedel som kan skada både användarens hälsa och hens närstående, familj, vänner, arbetsgemenskap och på mer omfattande nivå även samhället. På årsnivå uppskattas de kostnader alkohol förorsakar samhället uppgå till två miljarder euro, bland annat i form av ökade utgifter för hälso- och sjukvård, polisväsendet samt lägre produktivitet i arbetet.

Alkoholens omedelbara skadeverkningar är sämre motorik, balans och omdöme, vilket innebär att berusning ökar risken för olyckor, våld och olägenheter. I Finland lever 70 000 barn i familjer med allvarliga rusmedelsproblem.

Alkohol är särskilt skadligt för unga

Alkohollagen förbjuder innehav av alkohol för personer under 18 år. Även alkoholreklam riktad till barn och unga är förbjuden.

Hos unga kan blodets alkoholhalt stiga väldigt snabbt och alkohol påverkar därför unga kraftigare än vuxna. I värsta fall kan detta leda till förgiftningstillstånd. 

Under barn- och ungdomen utvecklas hjärnan kraftigt. Alkoholbruk som inleds under barn- eller ungdomen kan förorsaka långvariga och till och med oåterkalleliga skador i hjärnan.

Unga blir också lättare beroende av alkohol. Utifrån flera undersökningar vet man att ju tidigare alkoholbruket inleds, desto större är sannolikheten för alkoholrelaterade problem i vuxen ålder. Minderåriga skall inte bjudas på alkohol ens hemma tillsammans med föräldrarna.

Konsumtionen av alkohol har ökat

I Finland var det registrerade alkoholbruket räknat i 100-procentig alkohol år 1960 ca 2,7 liter per invånare över 15 år. I dag är Finlands totala konsumtion på årsnivå ca 10 liter 100-procentig alkohol per invånare över 15 år.

Den liberalare alkoholpolitiken har lett till en märkbar ökning av konsumtionen. Samtidigt har attityderna mot alkohol blivit liberalare.

Ännu år 1968 uppgav 40 procent av kvinnorna mellan åldrarna 15 och 69 år att de var nyktra. Under de gångna decennierna har skillnaderna mellan nyktra kvinnor och nyktra män jämnats ut. Kvinnornas andel av den totala konsumerade alkoholen är fortfarande betydligt mindre än männens, dvs. ca 25 procent av den totala konsumtionen.

På 2000-talet har alkoholkonsumtionen bland minderåriga minskat betydligt. Samtidigt har attityderna gentemot alkoholbruk bland minderåriga skärpts.

Däremot dricker dagens pensionärer betydligt mer i jämförelse med tidigare generationer. Dryckesvanorna bland män som precis har blivit pensionerade påminner om 40-åriga mäns konsumtionsvanor, både vad gäller konsumtionen och mängden alkohol de dricker under ett och samma tillfälle. Under de senaste 40 åren har alkoholkonsumtionen bland kvinnor i pensionsåldern femdubblats, men utgångsnivån bland kvinnorna är låg i jämförelse med männen. Förr var nykterhet bland äldre kvinnor snarare regel än undantag.

I dag verkar människors alkoholkonsumtion börja minska först i 70 års åldern. Pensionärernas dryckesvanor varierar stort och variationen styrs inte enbart av ålder, utan också av hälsotillståndet, funktionsförmågan, sjukdomar eller användningen av läkemedel. I allmänhet tål den åldrande kroppen alkohol sämre. Därför är riskgränserna för riskabelt eller skadligt alkoholbruk lägre för människor i pensionsåldern än för människor i arbetsför ålder.

Alkoholbrukets hälsoeffekter

Man vet att alkoholkonsumtion är kopplat till åtminstone 200 sjukdomar, till exempel cancer, minnessjukdomar, hjärtsjukdomar, leversjukdomar, blodtryckssjukdomar och försämrad immunitet. Dessutom kan alkohol ge upphov till övervikt och försämra problem med den psykiska hälsan, till exempel depression och ångest. 

År 2018 förorsakade alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning 1 683 dödsfall. Av dödsfallen var 75 procent män och tre av fyra var över 55 år gamla. Av alla dödsfall är andelen alkoholrelaterade dödsfall tre procent.

Över hälften av dessa dödsfall berodde på alkoholrelaterade leversjukdomar. Förutom dödsfall som anknyter direkt till alkohol är alkohol en bidragande faktor i flera andra dödsfall, till exempel olyckor, eldsvådor och våldsamma dödsfall.

Särskilt skadligt är alkoholbruk i form av blandmissbruk, dvs. i kombination med missbruk av läkemedel eller olagliga droger. Även rökning förvärrar de alkoholrelaterade hälsoproblemen.

Särskilt skadligt är alkoholbruk under graviditeten. Alkohol kan förorsaka skador under fostrets samtliga utvecklingsskeden. I värsta fall kan fostret få bestående skador på organen och i nervsystemet. Alkoholbruk under graviditeten kan också i hög grad påverka utvecklingen hos ett barn som föds friskt, till exempel barnets koncentrationsförmåga och uppmärksamhet.

Är alkohol nyttigt för hälsan? 

Alkoholens positiva hälsoeffekter diskuteras mycket. Utifrån tidigare undersökningar bedömde man till exempel att risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos dem som använder måttligt med alkohol är lägre än hos dem som inte använder alkohol överhuvudtaget.

I dessa undersökningar har man inte beaktat de grundläggande skillnaderna i hälsa mellan nyktra personer och dem som använder alkohol. De nyktra omfattar i medeltal fler personer som inte använder alkohol på grund av grundsjukdomar, läkemedelsbehandling eller till exempel alkoholberoende. Om man beaktar hälsoskillnaderna mellan nyktra och personer som använder alkohol måttligt går det inte längre att observera positiva hälsoeffekter i jämförelse med nykterhet.

Det ingår risker i allt alkoholbruk, och det finns ingen konsumtionsnivå som är helt riskfri. Forskningen visar tydligt att även lågriskanvändning ökar risken för till exempel bröstcancer.

Alkoholrelaterade skador går att förebygga

Tillgången till alkohol är reglerad i nästan alla länder. I största delen av världens länder där det är tillåtet att sälja alkohol tillämpas till exempel åldersgräns på inköp av alkohol.  

Världshälsoorganisationen WHO:s tre centrala rekommendationer för att minska de alkoholrelaterade skadorna är prisreglering, reglering av tillgång och begränsning av alkoholreklam. 

Syftet med de alkoholpolitiska åtgärderna i Finland är att förebygga och minska de alkoholrelaterade skadeverkningarna.

Enligt undersökningar är monopol på detaljhandeln med alkohol ett effektivt sätt att minska de alkoholrelaterade skadorna och kostnaderna. Genom alkoholmonopolet kan man påverka både tillgång och pris samt försäljningsfrämjande åtgärder. Särskilt priset på alkohol påverkar konsumtionen, men de alkoholrelaterade skadorna är lättast att förebygga och minska genom att tillämpa samtliga tre metoder.

Vanligt att överskrida riskgränserna

Alkoholbrukare kan indelas i fem klasser enligt konsumtion. Den första klassen är nyktra människor. Den andra klassen består av människor som använder måttligt med alkohol. Personer i den tredje klassen använder alkohol över riskgränsen. Personer i den fjärde klassen dricker skadligt mycket och den femte klassen består av personer med alkoholberoende. Läs mer om riskgränserna på Päihdelinkki.

Ofta tror man att största delen av de alkoholrelaterade skadorna uppstår på grund av alkoholberoende. De facto uppstår största delen av alkoholskador redan då man använder alkohol vid riskgränsen.

För friska kvinnor i arbetsför ålder utgörs låg risknivå av högst en portion (12 gram alkohol) och för friska män i arbetsför ålder högst två portioner om dagen.

För friska kvinnor i arbetsför ålder är en måttlig risknivå sju portioner i veckan och för friska män i arbetsför ålder 14 portioner alkohol i veckan. Alkoholbruket kan till exempel förorsaka problem med leverfunktionen. Det är bra att fästa uppmärksamhet vid dryckesvanorna och mängden alkohol man använder och minska den.

För friska kvinnor i arbetsför ålder är en hög risknivå 12 portioner eller mer i veckan och för friska män i arbetsför ålder 23 eller fler portioner i veckan. Alkoholbruk på hög risknivå är problematisk och leder sannolikt till hälsoproblem. I detta skede bör man ingripa i alkoholbruket.

En portion alkohol motsvarar till exempel en liten flaska mellanöl eller fyra centiliter brännvin. Ungefär en halv miljon finländare har ett alkoholbruk som överskrider riskgränsen.

Berusningsdrickande är relativt vanligt i Finland, eftersom 57 procent av den vuxna befolkningen blev berusade minst en gång under föregående år.  

Hur kan jag bedöma mitt alkoholbruk? 

Omfattande undersökningar visar att ett helt riskfritt alkoholbruk inte existerar. Då de ovan presenterade riskgränserna har definierats har man försökt hitta en balans och slagit fast låg risknivå för friska kvinnor i arbetsför ålder till högst en portion och för friska män i arbetsför ålder till högst två portioner om dagen.

På denna nivå är den alkoholrelaterade hälsorisken låg, även om risken för cancer är förhöjd redan på denna nivå.

Människor har en tendens att underskatta sitt eget riskbeteende. Detta gäller även risker kopplade till alkoholbruk. Nästan 60 procent av alkoholbrukare med högriskkonsumtion anser själva att de dricker måttligt.

Å andra sidan har 40 procent av högriskbrukarna försökt minska sitt drickande. Att bli medveten om och erkänna behovet av att minska drickandet är det första steget mot att få alkoholbruket under kontroll.   

Om du är orolig över ditt alkoholbruk kan du jämföra det med riskgränserna. AUDIT-testet är också en bra form av självhjälp. Gör AUDIT-testet här.

Dessutom är det bra att följa med sin egen hälsa. Tidiga symtom på ett skadligt alkoholbruk är till exempel magbesvär, sömnsvårigheter och förhöjt blodtryck. Om du är oförmögen att sluta eller begränsa ditt drickande eller om dina närstående eller kolleger uttrycker oro över ditt drickande är det också tecken på att du kan ha problem med att kontrollera ditt alkoholbruk.

Källor: Päihdelinkki, Institutet för hälsa och välfärd och Duodecim-hälsobiblioteket