Rusmedel i arbetsliv

Arbetsgivaren bör veta att om det finns skäl att misstänka att en arbetstagare har ett missbruksproblem som stör arbetet, är arbetsgivaren enligt lagen skyldig att ingripa i situationen.

Kvinnor på lunch.

I Finland används alkohol mest av alla rusmedlen och omkring nio av tio vuxna finländare använder alkohol i någon utsträckning. För de flesta är användningen inom rimliga gränser. Enligt studier konsumerar 15–20 procent av männen och 10–15 procent av kvinnorna som är i arbetslivet alkohol i sådan utsträckning att det orsakar hälsomässiga eller sociala skador. Detta kallas riskkonsumtion av alkohol. I 1–5 procent av fallen handlar det om ett alkoholberoende (alkoholism), en tvångsmässig drift att dricka alkohol.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade den senaste ”Dryckesvaneundersökningen” (finska Juomatapatutkimus) i oktober 2023.

https://www.julkari.fi/handle/10024/147677

I en genomsnittlig finländsk arbetsgrupp på tio personer är det alltså en som är nykter, 7–8 som dricker alkohol måttligt och 1–2 som dricker alkohol inom riskgränsen.

Alkohol i arbetslivet

På arbetsplatser är alkoholkonsumtion inte en privat angelägenhet, även om drickandet är en privatsak. Eventuella skador på arbetsplatsen påverkar hela arbetsgemenskapen. Ungefär 90 procent av finländarna dricker regelbundet alkohol. För de flesta hålls konsumtionen inom rimliga gränser.

Skador av alkohol och andra rusmedel syns på arbetsplatser. I arbetslivet är det inte ännu heller naturligt att ta upp tråkiga eller besvärliga frågor.

Alkoholanvändning orsakar arbetslivet kostnader på minst 535 miljoner euro (enligt uträkning av Niilo Luotonen, Aalto-universitetet Numerot puhuvat 2, 2023). Siffran kan till och med nå upp till en miljard euro. Arbetslivet kan effektivt påverka dessa onödiga kostnader. Ett rusmedelsprogram på arbetsplatsen är det bästa sättet att påverka. Rusmedelsprogrammet är en gemensam överenskommelse som arbetsplatsen förbereder och godkänner tillsammans.

I rusmedelsprogrammet beskriver arbetsgemenskapen arbetsplatsens handlingsplan från förebyggande rusmedelsarbete till vårdhänvisning. Rusmedelsprogrammet främjar arbetsvälmående och arbetseffektivitet. Syftet med den gemensamma överenskommelsen är inte att straffa utan att öka förtroendet för att hantera gemensamma, även besvärliga frågor.

Skador av alkohol i arbetslivet

Skador på arbetsplatser orsakade av hög alkoholkonsumtion och alkoholberoende är:

1) Hälsoskador

  • Riskkonsumtion ökar risken för flera allvarliga sjukdomar (bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar).
  • Riskkonsumtion minskar motståndskraften: även mindre allvarliga sjukdomar som förkylningar ökar.
  • Riskkonsumtion är ofta förknippad med sömnlöshet och depression: arbetstagarens arbetsvälmående och arbetsförmåga kan lida.

2) Arbetssäkerhetsskador

  • Att arbeta berusad eller bakfull kan, beroende på bransch, vara en stor arbetssäkerhetsrisk.

3) Ekonomiska skador

  • På grund av hälsoskador: arbetstagarens sjukfrånvaro ökar.
  • På grund av hälsoskador: arbetstagarens arbetsförmåga minskar och kvaliteten på arbetsuppgifterna kan försämras.
  • Arbetstagarens berusning eller baksmälla under arbetstid kan orsaka stor imageförlust för arbetsgivaren.

4) Sociala skador

  • Överdriven alkoholkonsumtion kan leda till oväntade frånvaron och pinsamma situationer samt behov av att lappa ogjort arbete och oförväntade skiftbyten kan orsaka konflikter på arbetsplatsen.
  • Rusmedelsproblem hos arbetstagaren kan ”smitta” hela arbetsgemenskapen om kollegorna börjar skydda den drabbade genom att exempelvis dölja problem och göra hans eller hennes arbete.
  • Att avskeda en anställd på grund av alkoholkonsumtion kan påverka negativt relationerna mellan arbetsgivaren och de anställda.

Alkoholrelaterade skador förekommer inom alla branscher, men riskerna och skadorna kan variera mycket beroende på bransch. Ingen arbets- eller utbildningsbakgrund skyddar mot problem orsakade av alkohol.

Narkotika i arbetslivet

Användning av narkotika, droger, är olagligt i Finland, vilket gör det svårt att uppskatta hur många finländska arbetstagare som använder dem. Enligt studier har cirka 30 procent av finländarna provat eller använt någon olaglig drog någon gång i sitt liv. Den vanligaste drogen är cannabis. För majoriteten handlar det om enstaka experimenteranden. Bland de som använder droger mer regelbundet är de flesta så kallade tillfälliga eller sporadiska användare – verkliga problembrukare (bl.a. kontinuerlig användning av injektionsdroger) i arbetslivet finns det mycket få av. Narkotikaanvändning är särskilt vanlig bland 25–34-åringar, och bland dem särskilt män.

THL:s avloppsvattenundersökningar har visat att de sammanlagda användningsmängderna av amfetamin, metamfetamin, MDMA och kokain är ungefär tre gånger högre jämfört med när avloppsvattenundersökningen inleddes 2012 (situationen september 2023).

Narkotikaanvändning medför liknande risker för arbetet som överdriven alkoholkonsumtion. Riskernas omfattning beror på vilken substans som används och om personen är påverkad under arbetstid. På arbetsplatsen är det värt att göra en riskbedömning av vilka skador narkotikaanvändning eller experiment med droger kan orsaka.

Hur förebygga rusmedelsproblem?

Arbetsgemenskaper gör bra i att förbereda sig inför missbruksproblem och spelrelaterade problem – även om de aldrig skulle inträffa. Det bästa sättet att göra detta på är att utarbeta ett rusmedelsprogram för arbetsplatsen. Det kräver även långsiktigt välbefinnande i arbetet och att man bygger upp en kultur som stödjer diskussion.

Vilka skyldigheter har arbetsgivaren enligt lagen? Hur kunde man förbereda sig inför missbruksproblem på
arbetsplatsen? Hur skapar man en kultur som främjar ingripande och omtanke på arbetsplatsen?
Till näst kollar vi in i lösningarna!

Rusmedelsprogram

Rusmedelsprogrammet är arbetsplatsens gemensamma avtal, med vilket man förebygger och ingriper i missbruksproblem och skador till följd av missbruk. Arbetstagarna och arbetsgivaren utarbetar rusmedelsprogrammet tillsammans. Initiativet till rusmedelsprogrammet tas vanligtvis av personaladministrationen (HR) eller förtroendemannen. På arbetsplatsen kan varje arbetstagare ta initiativ till att man utarbetar eller uppdaterar rusmedelsprogrammet.

I bästa fall fungerar rusmedelsprogrammet som en instruktion när det uppstår problem, men också som ett sätt att uppmuntra till diskussion om frågor kring missbruk på arbetsplatser. Rusmedelsprogrammet kan förbinda hela arbetsgemenskapen till konstruktivt samarbete i frågor om missbruk.

Ett fungerande rusmedelsprogram som alla arbetstagare är bekanta med främjar en säker arbetskultur. I samband med att man utarbetar och granskar rusmedelsprogrammet ställer arbetsplatsen upp egna mål för förebyggande rusmedelsarbete som man följer upp och vars förverkligande bedöms regelbundet till exempel tillsammans med företagshälsovården.

Varje arbetsgemenskap – även små sådana – borde ha ett eget rusmedelsprogram. Det är det effektivaste verktyget för att förebygga och hantera missbruksproblem. Ett rusmedelsprogram av hög kvalitet ökar välbefinnandet i arbetet och arbetarskyddet.

Huugo-verksamheten är Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf:s sätt att hjälpa arbetsplatser att hantera missbruk. Läs mer om Huugo-verksamheten och beställ utbildningar på finska här.

Att ta till tals

Att ta rusmedel till tals på arbetsplatsen är det enklaste och ekonomiskt mest lönsamma sättet att visa omsorg för kolleger och arbetsgemenskapen. Diskussion kräver ibland mod. Man kan öva på hur man pratar varje dag vid varje möte. Genom att prata om vardagliga saker förbättras arbetsplatsens diskussionskultur. En artig diskussionskultur skapar välbefinnande i arbetet. Diskussioner om problem kan inledas med något vardagligt, som att fråga kollegan hur hen har det.

Att prata om rusmedel och spel om pengar som stör arbetet upplevs ibland vara svårt. Ju svårare det känns att prata, desto viktigare är det att börja i tid. Varje arbetstagare har ett ansvar för arbetarskyddet. Att prata om problem och skador är att bry sig om och ökar arbetarskyddet.

Ett bra sätt att inleda diskussionen är att börja prata om de saker man identifierat och sett. Att prata är också alltid att lyssna. En bra diskussions- och lyssningskultur gör det möjligt att ge korrigerande förslag.

Förebyggande, identifikation och problemlösning är grundpelarna för diskussion. Målet med diskussionen är en rusmedelsfri arbetsplats. Förebyggande är att öka kännedom och diskussion. Det lönar sig alltid att prata och det förebygger att problem uppstår.

Arbetarskyddslagen

Arbetarskyddslagen förpliktar arbetsgivaren att sörja för arbetsplatsens säkerhet vad gäller rusmedel och missbruk.

I rusmedelsprogrammet kommer arbetsgivaren och arbetstagarna tillsammans överens om de nödvändiga åtgärder som riktas mot en enskild arbetstagare, bland annat bedömning av arbetsförmågan och hänvisning till vård. Läs mer i arbetarskyddslagen.

På basen av förtagshälsovårdslagen och arbetarskyddslagen utarbetar varje arbetsplats ett utförligt rusmedelsprogram med förebyggande åtgärder, praxis för testning och vårdhänvisningsprocesser. Det känns tryggt att be om stöd och hjälp när man vet var och hur de erbjuds. Läs mer i företagshälsovårdslagen.

Rusmedelsarbete på arbetsplatsen

Den initiala inställningen är avgörande för slutresultatet. I en öppen och tillförlitlig arbetskultur vågar man ta störningar till tals innan de har utvecklats till problem som stör arbetet. Det är bra att fråga sig själv om man möjliggör att en kollega utvecklar ett problem med rusmedel eller ett missbruk. I det dagliga arbetet är det viktigt att se, lyssna och prata om allt. Då blir man inte överraskad av några problem och de hinner inte växa till sig i all hemlighet tills de blir svåra att lösa. Rusmedelsarbete på arbetsplatsen innebär att man kommer överens om praxis, åtgärder och spelregler kring rusmedel.

Arbetsgivaren kan inte direkt ingripa i arbetstagarens fritid, men fritiden påverkar alltid arbetstagarens arbetsförmåga. Därför är det viktigt att man samarbetar med företagshälsovården i alla frågor som berör arbetet. Arbetarskydd är att se till att arbetets belastning eller andra faktorer som beror på arbetet inte orsakar att alkohol eller andra rusmedel används som ett sätt att återhämta sig från arbetet.

Rusmedelskulturen

Välbefinnande i arbetet är en dialog. Varje möte och varje fråga bidrar till att bygga arbetsplatsens rusmedelskultur. På en trygg och bra arbetsplats bryr sig hela arbetsgemenskapen om varje arbetstagare. Var och en vågar vid behov be om stöd och hjälp och får även det stöd och den hjälp de behöver.

Hurudan är förändringen mot en bra rusmedelskultur på arbetsplatsen? Varje arbetstagare märker förändringen i arbetsplatsens rusmedelskultur. Verksamheten är uppmuntrande och ingen upplever att man ställer frågor om rusmedel för att kontrollera eller sätta fast någon. Att visa omsorg och prata om saker och ting har blivit vardag.

Huugo-verksamhet

Syftet med Huugo-verksamheten är att minska rusmedels- och spelproblem på arbetsplatsen och öka välbefinnandet i arbetet. Huugo-verksamheten förebygger, hjälper att identifiera, konfrontera och lösa rusmedels- och spelproblem på arbetsplatsen. Inom Huugo-verksamheten ordnar man utbildning till arbetsplatsens nyckelpersoner bland annat om hur man diskuterar rusmedelsfrågor och utarbetar ett rusmedelsprogram. Därtill berättar man om betydelsen av förebyggande rusmedelsarbete för arbetslivet.