Vad innebär missbruk av läkemedel?

Läkemedel kan missbrukas på många olika sätt. Oavsiktligt missbruk kan till exempel innebära att man av misstag tar en större eller mindre dos än vad läkaren har ordinerat. Detta förekommer ofta hos personer med minnessjukdomar. Missbruk innebär också att man tar större mängder av exempelvis smärtstillande läkemedel (paracetamol, såsom Panadol, eller ibuprofen, såsom Burana) än vad läkaren har ordinerat eller att man avbryter en antibiotikakur i förtid eftersom symtomen redan har lindrats. Om ett läkemedel används för ett annat ändamål än det ordinerats för är det fråga om missbruk av läkemedel. Att använda receptbelagda läkemedel som har ordinerats till en vän, partner eller någon annan närstående är också missbruk.

Missbruk innebär inte alltid att personen har ett rusmedelsproblem. Ibland beror det på bristande kunskap eller på att man försöker behandla sina symtom på egen hand. I vissa fall kan missbruket också vara oavsiktligt, till exempel om personen inte känner till att läkemedlet kan ge allvarliga symptom tillsammans med alkohol. Läkemedel används dock också avsiktligt i berusningssyfte. Användning i berusningssyfte innebär att läkemedlet används för att uppnå eufori, välbefinnande eller ett förändrat medvetandetillstånd. Då används läkemedel ofta i stora doser tillsammans med andra rusmedel. Användningssättet avviker dessutom från det avsedda, till exempel genom att tabletter krossas, sniffas eller injiceras.

Användning i berusningssyfte ökar risken för beroende och medför betydande hälsorisker. När ett beroende utvecklas kan även andra riskbeteenden bli vanligare.

Hur vanligt är missbruk av läkemedel i Finland?

Enligt Institutet för hälsa och välfärds undersökning om rusmedel från 2022 är icke-medicinsk användning av lugnande läkemedel samt sömn- och smärtläkemedel fortfarande relativt ovanlig i Finland. Trots detta har livstidsprevalensen, det vill säga andelen personer som någon gång i livet har provat dessa läkemedel utan medicinsk orsak, ökat stadigt sedan 1990-talet. År 1992 uppgav cirka 2,8 procent av finländarna att de hade använt dessa läkemedel utan läkarordination eller för andra ändamål än medicinsk behandling. År 2022 hade andelen ökat till 7,7 procent. Andelen som använt läkemedlen under de senaste tolv månaderna har däremot legat på omkring 2 procent sedan år 2002, vilket tyder på att användningen i de flesta fall är av experimentell karaktär.

År 2024 uppgav omkring 6 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna att de någon gång hade använt lugnande läkemedel, sömn- eller smärtläkemedel. År 2019 var motsvarande siffror 7 procent bland pojkarna och 10 procent bland flickorna. Andelen unga som använt lugnande läkemedel eller sömnmedicin utan ordination av läkare har minskat sedan 2019. Tidigare var användningen något vanligare bland flickor, men år 2024 ändrades situationen: 4 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna uppgav att de någon gång hade använt läkemedel utan läkarordination. Även samtidig användning av alkohol och läkemedel har minskat något bland flickor sedan 2019, medan användningen har varit oförändrad bland pojkar. År 2024 uppgav 4 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna att de hade använt alkohol och läkemedel samtidigt.

Sedan 2015 har man också frågat om användning av smärtstillande läkemedel i berusningssyfte. År 2015 uppgav 7 procent av flickorna att de hade använt smärtstillande läkemedel i berusningssyfte. År 2024 var motsvarande andel 5 procent. Bland pojkarna var andelen 2 procent år 2015 och 5 procent år 2024.

Varför missbrukas läkemedel?

Läkemedel kan missbrukas av många olika orsaker. En orsak kan vara självmedicinering, där läkemedel används felaktigt för att behandla till exempel sömnlöshet, kronisk smärta eller för att klara av vardagen. När läkemedel används i berusningssyfte handlar det oftast om att uppnå ett rus eller om nyfikenhet och vilja att experimentera.

Bakom missbruket kan också finnas traumatiska erfarenheter eller psykisk ohälsa, där läkemedel används i ett försök att lindra det psykiska illabefinnandet.

Skadeverkningar av läkemedelsmissbruk

Missbruk av läkemedel kan leda till betydande fysiska, psykiska och sociala skadeverkningar. Missbruket kan orsaka allvarliga fysiska hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, lever- och njurskador samt störningar i nervsystemet. Stimulerande läkemedel kan till exempel belasta hjärtat, medan en överdos av lugnande läkemedel kan hämma andningen. Hjärnan som fortfarande utvecklas är särskilt känslig för skador.

Missbruk av läkemedel kan också försämra inlärningen, minnesfunktionen och impulskontrollen. Psykiska besvär, såsom ångest, depression och psykotiska symtom, kan förvärras. Långvarig användning ökar risken för beroende.

De sociala konsekvenserna visar sig ofta som problem i relationer, försämrade skol- eller arbetsprestationer och utanförskap. Missbruk kan också leda till ett ökat riskbeteende, till exempel brottslighet eller samtidig användning av flera rusmedel. Ungas kroppar och hjärnor är särskilt känsliga för läkemedlens skadliga effekter. Därför kan missbruk av läkemedel orsaka långvariga eller permanenta hälsoskador.

Läkemedel står för en betydande och växande andel av narkotikarelaterade dödsfall bland unga

Antalet narkotikarelaterade dödsfall bland unga har ökat under de senaste åren. Användning av läkemedel och andra rusmedel är en central riskfaktor, särskilt när ämnen, även läkemedel, köps i gatuhandeln.

Enligt Olycksutredningscentralens rapport från 2023 avled sammanlagt 79 unga personer till följd av en oavsiktlig narkotikaförgiftning. I över 80 procent av fallen handlade det om samtidig användning av opioider och bensodiazepiner. Nästan samtliga dödsfall orsakades av kombinationen av flera olika substanser. Dödsfall där endast en substans varit inblandad var mycket ovanliga.

De vanligaste läkemedlen bland de unga som avled var buprenorfin (Subutex) och alprazolam (Ksalol). Andra vanligt förekommande läkemedel var oxikodon, metadon och tramadol. Enligt rapporten använde många av de avlidna också antidepressiva läkemedel, antipsykotiska läkemedel och lugnande läkemedel. Ofta hade läkemedlen förskrivits från flera olika vårdgivare eller parallellt från olika håll.

Samtidig användning av alkohol och läkemedel – en särskilt farlig kombination

Många läkemedel går att användas även vid måttlig alkoholanvändning. Tillsammans med alkohol kan vissa läkemedel däremot leda till allvarliga i värsta fall livshotande reaktioner. I vissa fall kan alkohol fördröja tillfrisknandet även om det inte finns någon direkt växelverkan mellan alkoholen och läkemedlet.

Antibiotika och alkohol

Det rekommenderas inte att dricka alkohol under en antibiotikakuren även om bipacksedeln inte uttryckligen varnar för någon direkt interaktion. Alkohol försämrar immunförsvarets funktion och under en kur behöver kroppen ett välfungerande immunförsvar för att kunna bekämpa infektionen. Ett undantag är antibiotikan metronidazol, där även små mängder alkohol kan orsaka en kraftig antabusreaktion.
Hög alkoholkonsumtion eller regelbundet drickande passar inte ihop med läkemedelsbehandling. En överbelastad lever kan leda till att skadliga nedbrytningsprodukter ansamlas i kroppen och att läkemedlens effekt förändras.

Antiinflammatoriska läkemedel, smärtstillandeläkemedel och alkohol

Alkohol kan öka de biverkningar som antiinflammatoriska läkemedel orsakar i mag-tarmkanalen. Särskilt problematiska är dock paracetamol och opioider. Paracetamol (t.ex. Panadol eller Paracetamol Ratiopharm) bör inte användas tillsammans med alkohol, eftersom risken för allvarliga leverskador ökar betydligt. Samtidig användning av opioider och andra läkemedel som dämpar det centrala nervsystemet – eller alkohol – är livsfarlig. Kombinationen förstärker de dämpande effekterna på centrala nervsystemet och kan leda till kraftigt nedsatt andning.

Fråga på apoteket

Om du är osäker på om ett läkemedel kan användas tillsammans med alkohol är det alltid bra att fråga en hälso- och sjukvårdspersonal. På apoteket kan du få råd utan tidsbokning. Det kan kännas obekvämt att ställa frågor om alkohol och läkemedel, men på apoteket kan du konfidentiellt diskutera sådant som du funderar över. En farmaceut eller provisor på apoteket kan enkelt kontrollera om det finns några interaktioner mellan alkohol och läkemedel.

Att förebygga ungas missbruk av läkemedel

Det som bäst skyddar unga mot riskbeteende och användning av rusmedel är att en förälder eller vårdnadshavare bemöter den unga med värme samtidigt som man sätter tydliga gränser. Ett varmt föräldraskap innebär att vara närvarande och uppmärksamma den ungas positiva egenskaper. Det är viktigt att vuxna berömmer, uppmuntrar och ger positiv respons. Det är också viktigt att ge den unga tid, så att hen känner sig sedd och hörd.

Föräldrarnas uppgift är också att sätta gränser som skapar trygghet. Tillsammans med den unga kan man komma överens om familjens gemensamma regler, så att hen vet vad som förväntas. Föräldrar bör känna till vad den unga gör på sin fritid och känna till hens vänner. Det är också viktigt att tillsammans träna känslofärdigheter, kommunikationsfärdigheter och hur man hanterar konflikter. Alla dessa faktorer kan bidra till att skydda unga från att experimentera med rusmedel.

Bland unga uppstår ständigt nya fenomen och trender kopplade till rusmedel som föräldrar ofta inte känner till eller tror att de inte berör det egna barnet. Därför är det viktigt att prata med unga och också våga fråga om rusmedel.

Nya rusmedelsfenomen kan komma som en överraskning för många föräldrar.