Ditt barn vet redan – våga snacka rusmedel
Under det gångna skolåret har jag rest från Borgå till Åbo och ända upp till Österbotten för att prata rusmedel i både låg- och högstadier. Mycket har förändrats sedan jag själv gick i skolan.
Idag är nikotin- och alkoholanvändningen bland unga lägre än för 15–20 år sedan. Det här är ingen slump, utan ett resultat av långsiktigt arbete. Finland siktar på att bli ett nikotinfritt land 2030, men nya utmaningar som e-cigaretter och nikotinpåsar kräver att vi fortsätter med det förebyggande arbetet, gärna redan i årskurs 5–6 – där kommer EHYTs ”Ska vi snacka?”-lektioner in i bilden.
Ska vi snacka?-lektionerna bygger på interaktivitet – barnen delar med sig av sina tankar och erfarenheter kring rusmedel. Vi går igenom grundfakta, lagstiftning och varför det finns regler kring rusmedel, samt diskuterar skador och konsekvenser – både fysiska och psykiska. Fokus ligger på att barnen själva får sätta ord på sina uppfattningar. Min egen bakgrund inom fysiologi, neurovetenskap och psykologi gör att jag ofta lyfter fram hur rusmedel påverkar kroppen, till exempel hur nikotin kan försämra konditionen eller påverka hjärnans utveckling.
Ett centralt moment i lektionerna är att barnen i grupp får skriva berättelser baserade på bilder de får. Vi läser sedan berättelserna tillsammans och diskuterar vad personerna i berättelserna upplever, varför de känner som de gör, och hur man kunde agera i en liknande situation. Genom detta kommer vi naturligt in på teman som rusmedel, skärmanvändning, våld och grupptryck.
Återkommande teman är nikotinprodukter, sociala medier, våld och droger
Återkommande teman i barnens berättelser är nikotinprodukter, sociala medier, våld och droger. Detta speglar medievärlden barnen lever i, där gränsen mellan fiktion och verklighet ibland kan vara otydlig. I dagens digitala samhälle är det omöjligt att kontrollera allt barnen ser och hör – men det är viktigt att komma ihåg att de ofta har samma intryck som vi vuxna, utan samma grundkunskap. Om barnens enda kunskapskällor är vänner, spel eller tv-serier, kan bilden de får av rusmedel bli skev – eller rentav lockande.
Det viktiga är att öppna kommunikationskanalen hemma – visa att det går att prata om rusmedel
Men det handlar inte om att kontrollera sina barn med järnhand. Det viktiga är att öppna kommunikationskanalen hemma – visa att det går att prata om rusmedel. Många barn i årskurs 5–6 står på tröskeln till högstadiet, där äldre elever och synligheten av rusmedel kan bli en del av vardagen. Vid det laget är det värdefullt att redan ha haft samtal hemma. Jag brukar påminna eleverna om att det inte är förbjudet att prata om rusmedel, varken med vuxna eller kompisar – det är bara användning som är olagligt för minderåriga.
Det märks tydligt i klassrummet vilka barn som pratat om rusmedel hemma och vilka som inte har det. De som fått diskutera ämnet tenderar att ha ett mer nyanserat och kritiskt förhållningssätt.
Att börja prata om rusmedel hemma kan kännas svårt. Många oroar sig för att samtalet i sig ska väcka barnets intresse för att prova. Men tro mig – barn i årskurs 5–6 vet redan vad rusmedel är. I början är det viktigare att lyssna än att föreläsa. Visa att du är villig att lyssna, utan att döma, så blir det lättare att bygga upp en öppen kommunikation där ni tillsammans kan komma fram till gemensamma regler i hemmet.
Forskning visar att tydliga regler och förväntningar i hemmet är en av de mest effektiva metoderna för att förebygga rusmedelsanvändning bland unga. När ni sätter upp regler – förklara varför. Då förstår barnet bättre och risken för motstånd minskar.
”Secret time”-metoden
Ett tips för att inleda samtal är ”Secret time”-metoden. Någon av er signalerar att nu är det secret time – exempelvis 30 minuter då barnet får säga vad som helst utan att bli avbruten, ifrågasatt eller dömd. I början kan det kännas onaturligt, men det kan på sikt förbättra kommunikationen också utanför den specifika stunden. Det visar att inget ämne är tabu, inte ens rusmedel.
Ett annat sätt att väcka samtal är att titta på barnnyheter tillsammans. På så sätt kan ämnen dyka upp naturligt, och det blir lättare att följa upp med frågor eller reflektioner hemma. Alla familjer är olika, och alla metoder fungerar inte för alla – det viktiga är att hitta ett sätt som passar just er.
Du behöver inte vara expert på rusmedel
Till sist, man behöver inte vara expert på rusmedel för att prata om dem. Det är helt okej att inte kunna allt. Det viktiga är att du är öppen för att lyssna, svara efter bästa förmåga och tillsammans med barnet söka svar på det du inte vet.
Tiderna förändras. Idag pratar vi om rusmedel redan i lågstadiet. Så gör det även hemma – och häng med i förändringen.
Jonathan Ray har arbetat på EHYT som utbildare sedan augusti 2024 och besökt skolor runtom Finland både på svenska och på finska.
Ska vi snacka-metoden i rusmedelsfostran är riktad till elever i åk 5-6 och deras vårdnadshavare. Läs mer om metoden.
