Vem har spelkontrollen? Spelfostran i barnfamiljer

Ta del av några aspekter som är bra att ta i beaktande med tanke på mediefostran i hemmen. Vem har spelkontrollen i familjen? Hur formas bra spelregler?

I den här artikeln tar vi upp några aspekter som är bra att ta i beaktande med tanke på mediefostran i hemmen. Utgångspunkten är att de vuxna stödjer ett kontrollerat spelande och en positiv medierelation hos barn och unga genom att vara öppna och nyfikna, och genom att bekanta sig lämpliga spelkulturer med tanke på barnets ålder. I många hem funderar föräldrarna på vilka innehåll som lämpar sig för små spelare och hur föräldrarna kan stödja ett balanserat spelande.

Barnets förmåga att själv kontrollera sitt spelande och att förstå olika spelkulturer utvecklas från den tidigaste barndomen med stöd av den närmaste kretsen, särskilt vårdnadshavarna, och framför allt tillsammans med dem.

Vuxnas modell och de gemensamma försöken och samtalen hjälper barnet att förstå spelandet ur många perspektiv. Hurdant är ett trevligt spel? Hur känner jag mig när jag spelar det här spelet? Vilka saker i spelet skulle kunna vara sanna, och vilka är egentligen som en saga? Hur skulle det gå om någon på riktigt körde bil i havet som Super Mario? När familjemedlemmarna spelar tillsammans och pratar med varandra, får barnet allt starkare mediefärdigheter och -kunskaper. Mångsidiga samtal hjälper barnet att använda medierna på ett tryggt sätt och skyddar för skadliga innehåll. I bästa fall lär sig barnet hur hen kan själv undvika dem.

Många barn, unga och vuxna gillar spel som tidsfördriv, och för en del handlar spelandet dessutom om en målinriktad fritidsaktivitet. De vuxna i familjen intresserar sig kanske för andra spel än barn, men det lönar sig också att spela barnens spel tillsammans med dem. De digitala spelen är digitala lekar som kompletterar de traditionella spelen och lekarna.

Barn njuter av gemensamma spelstunder, och många barn önskar att de får spela tillsammans med de vuxna i familjen. Det är viktigt att den vuxna går dessa önskemål till mötes, eftersom de gemensamma upplevelserna, umgänget och samvaron ger barnet många positiva minnesspår. Barnet upplever dessutom att den vuxna är intresserad av det som hen tycker om att spela. När den vuxna spelar tillsammans med barnet, lär sig barnet många färdigheter genom den vuxnas exempel och när de tillsammans löser spelets utmaningar. Barnet har nytta av dessa färdigheter både inom den digitala kulturen och i övriga sociala interaktioner. Alla fostrare spelar inte, men alla minns från sin egen barndom hur belönande lekar, insikter och till exempel en allt snabbare reaktionsförmåga kan kännas. Spelen erbjuder bland annat dessa möjligheter och det är bra för den vuxna att lägga märke till detta.

Spelregler för tidsanvändning

Ett litet barn kan ännu inte reglera sin tidsanvändning och därför bör en vuxen skapa ramar som stödjer en balanserad vardag och barnets välbefinnande. Det skulle säkert vara trevligt för barnet att spela ett bra spel från morgon till kväll, men dagen omfattar även många andra viktiga saker. Den vuxna ska till exempel se till att barnet tar pauser, sitter ergonomiskt och sover gott och tillräckligt länge. Barnet ska dessutom hinna leka, vara ute och träffa sina vänner. Det kan vara lättare att avsluta en spelstund till exempel om den vuxna sätter sig bredvid det spelande barnet, pratar lugnt med hen och påminner hen om de överenskomna speltiderna.

Vardagen reglerar även i övrigt de stunder som kan användas till spel. Är det okej att spela på eftermiddagen? Får barnet spela på morgonen om skolan börjar först klockan tio? Det är bra att freda kvällsrutinerna och tiden strax innan läggdags från digitala aktiviteter.

I annat fall kan barnets sömn bli störd på grund av att hen stirrat på en ljusstark skärm eller varit tvungen att sluta spela mitt i ett krävande och spännande moment som krävt hög koncentration. På kvällen kan ett traditionellt bräd- eller kortspel vara ett lugnare alternativ än digitala spel. En kvällssaga och en gemensam lässtund är bra sätt att skapa lugn och ro före läggdags.

När barnet blir äldre är det bäst att barnen och de vuxna kommer överens om regler för spelandet och följer dessa tillsammans. När reglerna motiveras är det lättare för barnet att förstå hur spelandet påverkar familjens vardag eller hur barnet själv kan reglera sitt spelande. Det är emellertid inte alltid lätt att skapa rättvisa regler. Det är viktigt att diskutera speltiderna, men också olika vardagliga situationer där spelande passar in och eller inte. Familjen kan även testa de nya gemensamma reglerna en tid och sedan utvärdera om reglerna fungerar. Framför allt är det bra att vara konsekvent gällande reglerna.

Många barn har flera hem och då är det bra att diskutera reglerna för spelandet med alla vuxna som deltar i barnets vardag. Har olika hem olika regler? Vilka missförstånd och konflikter kan det leda till? Reglerna kan också vara annorlunda hemma hos vännerna. Det lönar sig att prata med barnet om vad hen kan göra om det händer. Gällande kompisbesök är det en bra tumregel att följa de regler som finns i det hem som förhåller sig försiktigare till spelandet. Om barnet går i lågstadiet, kan man komma överens med barnet att om hen hemma hos en vän erbjuds F18-spel, ska barnet säga klart att hen inte får spela dem.

En viktig del av mediefostran är samtal med andra barns vårdnadshavare och respekt för de regler för medieanvändning som gäller i andra familjer. Föräldrarna kan också försöka diskutera fram regler som är i linje med reglerna hemma hos vännerna eller i hela skolklassen. Då blir det lättare att övervaka spelandet och att försöka sammanpassa speltiderna med kompisarnas speltider.

Här kan du läsa exempel på regler som föräldrar kan tänka sig att tillämpa i sina egna familjer. Det är dock bra att komma ihåg att både barn och familjer är individer och att behoven i familjerna varierar, vilket gör att familjerna ofta behöver anpassa reglerna efter sina egna situationer.

Den dagliga speltiden Barnet får spela under en bestämd tidsperiod varje dag. Fördelar och nackdelar + Det är möjligt att förutse speltiden. + Familjen kan komma överens om spelturer för olika familjemedlemmar för spel på samma spelenhet. – De spelkamrater som barnet träffar på nätet kan sitta vid datorn vid en annan tidpunkt. – När barnets speltid upphör, kan det hända att hen måste sluta spela mitt i spelet.

Daglig skärmtid Barnet får spela till exempel en timme om dagen vid valfri tidpunkt. Fördelar och nackdelar + Barnet får välja vid vilken tidpunkt hen vill spela. Då kan hen ta hänsyn till kompisarnas tidtabeller. – Det är svårt för föräldern att kontrollera när den överenskomna speltiden upphör. – När barnets speltid upphör, kan det hända att hen måste sluta spela mitt i spelet.

Den här banan till slut Den vuxna kommer överens med barnet om att när den vuxna ber att barnet slutar spela, får barnet spela de pågående banan till slut eller fram till nästa ställe där spelet kan sparas. Fördelar och nackdelar + Barnet behöver inte sluta spela mitt i spelet. + Den vuxna visar att hen förstår att spelet är viktigt. – Barnet ids inte alltid sluta spela. – Det kan vara svårt att uppskatta hur mycket speltid som återstår.

Dagliga liv Barnet får spela sitt favoritspel till exempel tre ”liv” eller banor per dag. Fördelar och nackdelar + Regeln är klar. + Regeln möjliggör kontinuitet. – Det är svårt att utvecklas i spelet om antalet omgångar är strängt begränsat. – Barnet kan bli uteslutet ur spelgruppen om hen alltid måste sluta före de andra

Du har läst ett utdrag från artikeln ”Vem har spelkontrollen? Spelfostran i barnfamiljer” ur Spelfostrarens handbok 2.

Läs hela artikeln och bekanta dig med:

• Lämpliga spel för barn i olika åldrar
• Spelregler för tidsanvändning
• Om att öva medierelaterade, emotionella och interaktiva färdigheter
• Egen utrustning och allt självständigare spelande
• Sociala spelstunder och vuxna som förebilder
• Att växa som spelare

Artikeln har ursprungligen publicerats i sin helhet i Spelfostrarens handbok 2.