Hur främjar vi ungas välmående i skolmiljöer?

Ungdomar tillbringar mycket tid i skolan. Huruvida de får stöd, trygghet och uppmuntran i skolmiljön påverkar deras studieresultat och välbefinnande. Att beakta skyddsfaktorer i skolans vardag är ett betydande element i ökandet av ungas välmående.

Inom rusmedelsfostran talas det mycket om skyddsfaktorer. Skyddsfaktorerna stödjer ungas sunda och trygga utveckling, ökar välmående och ger verktyg för att klara av även svåra situationer. Stärkandet av skyddsfaktorerna bidrar också till förebyggandet av rusmedelsanvändning.

Skolmiljön är som bäst ett ställe där dessa skyddsfaktorer stärks och satsas på. De vuxna som arbetar i skolmiljön har en viktig roll i att bygga upp skyddsfaktorerna. I det här blogginlägget lyfts de skyddsfaktorer fram som kan stärkas i skolans vardag och det ges även tips om hur.

Vuxna kan skapa känslan av gemenskap bland unga

I ungas utveckling ingår ett starkt behov av att tillhöra en grupp. Erfarenheter av utanförskap är en utmaning för välbefinnandet. Unga grupperar sig sinsemellan också utan vägledning, men då lämnas ofta några utanför eller på utkanten. I skolgemenskapen har unga möjlighet att tillhöra en grupp, men ansvaret för att detta möjliggörs för alla unga ligger på varje vuxen i skolan. Hur startar klasserna läsåret; hur bekantar man sig och hur sker gruppbildningen? Och om en ny elev kommer till klassen, kommer man ihåg att bekanta sig på nytt och fundera på gruppbildningen igen? Hur agerar man mitt under året om gruppdynamiken påverkas av tydliga klickar?

De metoder som används behöver inte vara komplicerade. Rundor för att kolla läget i olika variationer, lärarens gruppindelningar och diskussioner i smågrupper är enkla sätt att stödja ungas gruppbildning. Syftet är att sänka tröskeln för att lära känna varandra, minska fördomar och hitta gemensamma nämnare. I en gemenskap där varje ungdom kan känna sig trygg och accepterad som den de är, gynnas deras välmående. Känslan av att tillhöra en grupp är också viktig för skolmotivationen; om det finns en grupp i skolan som man känner att man tillhör, blir det också lättare att dyka upp.

Trivsel och delaktighet ökar välmåendet i hela skolgemenskapen

Trivsel är en grundpelare i skolgemenskapen. Delaktighet är nyckeln till att uppnå detta mål. När unga känner att de är en del av gemenskapen ökar motivationen och engagemanget för skolarbetet. Det är bra att fundera på hur unga själv kan påverka skolans vardag. Har alla likadana möjligheter för delaktighet eller är det alltid samma ungdomar som tar munturen? Hur säkerställer man att även de tystaste känner sig hörda? Kan unga vara delaktiga i att planera och genomföra rastaktiviteter? Hur kan de påverka valet av teman för temadagar eller reflektera över skolans regler och praxis? Ett tips för att främja trivsel är att införa en tyst zon exempelvis under lunchrasten. Ett ställe i skolan där man kan vara helt ifred, utan telefoner och utan överväldigande sinnesintryck, åtminstone för en stund när man behöver det.

Förutsättningarna för att skapa en bra atmosfär varierar från skola till skola. En viktig faktor för att skapa en bra atmosfär är personalens välmående. När de vuxna i skolan trivs tillsammans och vill arbeta mot samma mål, förmedlas den känslan på ett positivt sätt även till eleverna. Lite som att man först ska sätta syrgasmasken på sig själv på flygplanet innan man hjälper andra. Om du upplever brister eller faktorer som försämrar välbefinnandet i din arbetsgemenskap, våga ta saken till tals.

Arbete mot mobbning och gemensamma spelregler

I skolorna råder nolltolerans mot mobbning. Detta förutsätter tydliga spelregler som gäller alla medlemmar i skolgemenskapen. Gemensamma spelregler skapar tydliga gränser för acceptabelt beteende och hjälper till att förebygga konflikter. Alla i skolgemenskapen är i ansvar över att ingripa i mobbning och de vuxna är redo att stödja och försvara eleverna vid behov.

Gemensamma spelregler skapar också trygghet i skolans vardag på andra sätt. Till exempel vilka regler som gäller för användningen av mobiltelefoner. När hela personalen engagerar sig i att följa samma regler blir det också lättare för unga att acceptera dem.

Var den vuxna unga kan vända sig till

Skolvardagen är hektisk och personalen har redan mycket att göra. Genom att sköta dina grundläggande arbetsuppgifter väl gör du redan mycket för ungas välmående. Att alltid nu som då hälsa och fråga hur någon mår är också ett enkelt sätt att skapa en god relation med unga.

Vuxnas uppgift är att vara intresserade av ungas vardag, lyssna på deras bekymmer och erbjuda stöd i olika situationer. Att skapa en förtroendefull relation mellan unga och vuxna främjar öppenhet och hjälper identifiera eventuella problem i ett tidigt skede. Det finns många vuxna i skolorna som unga kan vända sig till vid behov. Du kan vara just den som den unga känner sig tryggast med – den som de vågar prata om sina utmaningar med. I dessa stunder är det viktigt att du är lyhörd och erbjuder stöd.

Uppmärksamma elevernas framgångar och goda gärningar

Att ge positiv feedback och uppmärksamma ungas goda gärningar är viktiga delar i att skapa en uppmuntrande atmosfär. När unga upplever att deras insatser uppskattas, stärks deras självkänsla och motivationen för skolarbetet ökar. Ibland kan det kännas utmanande att ge positiv feedback. Även då är det värt att tänka på vilken liten sak just den här unga eller klassen lyckades med idag och hur man kan uppmuntra dem. Uppmuntrande feedback sporrar unga att fortsätta göra bra saker och delta aktivt i skolans verksamhet.

Tack för att du bidrar till att skapa en trygg och uppmuntrande lärmiljö med välmående unga. EHYT vill också vara ett stöd i skapandet av en trygg atmosfär, bekanta dig med våra material och utbildningar via länkarna.

Läs Mieli rf:s tips om hur barn och ungas psykiska välmående kan stärkas i grundskolan.