Hälsa i skolan enkäten ger en inblick i ungas välbefinnande: Ungdomarna mår i slutändan bra

Enligt resultaten från Hälsa i skolan-enkäten 2025 har användningen av nikotinprodukter ökat kraftigt, både i högstadiet och på andra stadiet. Ökningen är störst bland studerande i yrkesläronastalter: år 2023 använde tre procent nikotinpåsar dagligen, medan motsvarande siffra för 2025 är 20 procent. Fenomenet är oroande och det är viktigt att man nu vidtar åtgärder. Vilka beslut fattas på nationell nivå bland annat när det gäller åldersgränser för inköp av nikotinprodukter? Vilka möjligheter finns på välfärdsområdes- och kommunnivå att ingripa i situationen? Vad kan läroanstalterna göra för att minska användningen av nikotinpåsar, och vilka idéer har ungdomarna själva för att förbättra situationen?

Positiva trender

Den ökade användningen av nikotinpåsar väcker oro, men samtidigt finns det mycket att glädjas över när det gäller trender i ungas rusmedelsanvändning. På många områden har situationen förbättrats avsevärt under årens lopp.

Rökning bland unga har nästan försvunnit. År 2010/11 rökte 40 procent dagligen cigaretter av första- och andraårsstuderanden i yrkesläroanstalter; numera är siffran endast sex procent. Den dagliga användningen av snus har, efter en kort uppgång, minskat både bland elever i årskurs 8 och 9 och på andra stadiet.

Den dagliga användningen av e-cigaretter har i själva verket endast skett bland studeranden på yrkesläroanstalter – och även där handlar det bara om en procentenhets ökning, från sex till sju procent.

Många unga klassar sig inte som dagliga användare av nikotinprodukter, men använder dem då och då, och möjligen används flera olika produkter. När även deras svar tas med kan man konstatera att den totala användningen – daglig och sporadisk tillsammans – är lägre än tidigare. År 2017 använde exempelvis 23 procent av elever i åk 8-9 nikotinprodukter; numera är siffran 17 procent.

Hur är det då med minderårigas alkoholkonsumtion? För knappt 20 år sedan avstod 41 procent av elever i åk 8-9 helt från alkohol. Idag är motsvarande siffra 71 procent. Nykterheten har ökat kraftigt även på andra stadiet. Berusningsdrickandet har minskat markant: 40 procent av studeranden i yrkesläroanstalter drack sig rejält berusade minst en gång i veckan år 2008/2009, idag ligger siffran på 17 procent.

Cannabistestandet har legat på ungefär samma nivå i flera år. Till och med en tydlig minskning kan ses både bland klassister i åk 8-9 och på andra stadiet. År 2019 hade 14 procent av första- och andraårsstuderande i gymnasiet provat cannabis minst en gång; nu är siffran nio procent. Användningen av andra illegala droger är fortsatt mycket låg.

Goda resultat kommer inte av sig själv

Den positiva utvecklingen har inte uppstått av sig själv. Genom olika lagändringar har mycket gott arbete gjorts under årens lopp, med målet att skydda unga från rusmedelsskador. Ungdomar har tillgång till faktabaserad information om rusmedel och deras skadliga effekter, bland annat via hälsokunskapsundervisningen. Skolor och läroanstalterr ordnar temadagar och kampanjer kring välmående. Förebyggande rusmedelsarbete har en plats i skolomgivningen och genomförs ofta i samarbete med olika organisationer. Föräldrar har fått mer stöd i sitt föräldraskap, bland annat i rusmedelsfostran och vad man som förälder kan göra i förebyggande syfte. Unga har fått fler fritidsmöjligheter och betydelsen av dessa för ungas helhetsmässiga välmående har länge erkänts.

Den positiva utvecklingen gäller tyvärr inte alla unga. Enligt skolhälsoenkäten använder många unga alltför mycket nikotinprodukter, många dricker sig ofta berusade och för vissa stannar cannabisanvändningen inte bara vid några gånger. Ungdomar som använder rusmedel klarar sig inte ensam. Ungdomen behöver bli upptäckta och hens situation måste tas på allvar. Den unga behöver en trygg och engagerad vuxen vid sin sida – en vårdnadshavare, lärare, kurator eller hälsovårdare. En vuxen som tar den ungas problem på allvar och vill hjälpa. Situationen kan vara utmanande, men sällan hopplös. Ju tidigare den unga får hjälp, desto bättre chanser finns det att vända på riktningen av livet mot det bättre.

Den positiva utvecklingen upprätthålls inte av sig själv. Förebyggande arbete och rusmedelsfostran och undervisning måste göras kontinuerligt. Varje ung person har rätt att få kunskap om rusmedel, möjligheter att fundera över sin egen inställning till rusmedel och lära sig sätt att agera i olika situationer.

Varje ung person har rätt att få rusmedelsfostran anpassad till sin ålder. Vardagen och tankevärlden för elever i årskurs 8 och 9 ser annorlunda ut än för studerande på andra stadiet, där självständighet och en större livssfär måste tas i beaktande.

Rusmedelsfostran är ett arbete som görs nu och som påverkar den unga idag. Det är också ett arbete som hjälper den unga att göra beslut som främjar välbefinnandet i vuxenlivet då livet ofta förändras – den unga flyttar hemifrån, studielivet börjar, nya kompisar och relationer skapas. Förebyggande rusmedelsarbete och rusmedelsfostran kan i bästa fall påverka långt in i vuxenlivet.

Tilläggsinfo: Resultaten av Hälsa i skolan-enkäten https://thl.fi/sv/forskning-och-utveckling/undersokningar-och-projekt/enkaten-halsa-i-skolan/resultat-av-enkaten-halsa-i-skolan