Hemleverans av alkohol godkändes – Konsekvenserna drabbar framför allt de mest utsatta

Riksdagen godkände den 23 juni 2026 en lagändring som tillåter hemleverans av alkohol och gränsöverskridande distansförsäljning av alkohol från utlandet med rösterna 98–77. Förebyggande rusmedelsarbete EHYT anser att beslutet är skadligt ur både folkhälso- och samhällsekonomisk synvinkel. Lagen ökar samtidigt tillgängligheten till alkohol och marknadsföringen av alkohol från flera håll, i en situation där resurserna för det förebyggande arbetet skärs ned. Samtidigt riskerar Finland betydande skatteförluster. Konsekvenserna kommer framför allt att drabba dem som redan befinner sig i en utsatt situation: personer med beroendeproblematik och deras närstående.

Under hela lagberedningen har EHYT framhållit att ökad tillgänglighet till och marknadsföring av alkohol leder till ökade skadeverkningar, särskilt för dem som redan har det svårt. Regeringen har fört en ansvarsfull alkoholskattepolitik, men effekterna riskerar att urholkas när alkohol som beställs från utlandet sällan beskattas.

Konsekvenserna drabbar de mest utsatta

Lagen som möjliggör hemleverans av alkohol drabbar särskilt människor som redan befinner sig i en utsatt situation. I Finland lever över 89 000 barn, innan de fyllt 18 år, i familjer där åtminstone den ena föräldern har ett allvarligt rusmedelsproblem. Beslutet kommer att påverka deras vardag direkt.

– Under riksdagsbehandlingen uttryckte alla partier oro över det utbredda våldet i nära relationer, men ändå valde en majoritet att godkänna hemleverans av alkohol. Samtidigt visar forskning att alkoholkonsumtion i hemmet ökar risken för våldssituationer, säger EHYT:s verksamhetsledare Juha Mikkonen.

Under hela processen har EHYT försökt rikta beslutsfattarnas uppmärksamhet mot de grupper som lagen faktiskt påverkar: barn, personer som återhämtar sig från ett rusmedelsberoende och deras närstående. Dessa grupper hörs sällan högst i den alkoholpolitiska debatten, men de drabbas av en betydande del av skadeverkningarna.

Lagen är också problematisk ur ett ekonomiskt perspektiv. Enligt Skatteförvaltningen och Tullen betalas skatterna inte i cirka 98 procent av distansförsäljningen av alkohol till Finland. Det innebär att staten beräknas förlora upp till 285 miljoner euro i skatteintäkter varje år. De uteblivna skatteintäkterna är ungefär dubbelt så stora som regeringens redan beslutade nedskärning på 140 miljoner euro i statsunderstöden till social- och hälsovårdsorganisationer.

– Vinsterna från alkoholförsäljningen hamnar utomlands, medan skadeverkningarna och kostnaderna stannar i Finland. De samhällsekonomiska kostnaderna för rusmedelsskador uppgår redan nu till miljardbelopp för de finländska skattebetalarna. Det är en värderingsfråga att stödja aktörer som säljer alkohol samtidigt som man sparar in på organisationer som erbjuder hjälp, konstaterar Mikkonen.

EHYT kräver att lagens konsekvenser följs upp systematiskt. Uppföljningen bör omfatta alkoholkonsumtionen, skadeverkningarna, alkoholrelaterade dödsfall, mängden alkohol som beställs från utlandet samt skatteintäkterna. EHYT beklagar att beslutet fattades utan tillräckliga konsekvensbedömningar. Därför är en noggrann uppföljning i efterhand nödvändig.

Folkhälsan behöver starka försvarare

Alkohol-, tobaks- och penningspelsindustrin har betydande ekonomiska resurser för att främja sina affärsintressen, utan att behöva ta ansvar för de skadeverkningar som deras produkter orsakar. I grunden handlar frågan om vem som försvarar folkhälsan och de människor som befinner sig i den mest utsatta situationen i samhället – de som bär en oproportionerligt stor del av skadeverkningarna.

Det arbete som organisationerna utför är en viktig motkraft och kommer även i fortsättningen att vara nödvändigt. Samhället måste skapa förutsättningar för detta arbete och också beakta det i finansieringen av organisationerna. EHYT kommer att följa lagens konsekvenser i människors vardag och föra in kunskap om skadeverkningar och deras konsekvenser i beslutsfattandet.

I samband med förändringar av detta slag borde resurserna för det förebyggande rusmedelsarbetet stärkas – inte försvagas. När marknaden för alkohol och penningspel liberaliseras ökar behovet av förebyggande arbete och effektiv beroendevård. Just nu går utvecklingen i motsatt riktning: resurserna för det förebyggande arbetet har minskat, trots att staten varje år får in omkring 2,5 miljarder euro i alkohol- och tobaksskatter. En del av dessa så kallade skadepunktskatter borde öronmärkas för att förebygga rusmedelsskador och stärka folkhälsoarbetet. För att förebygga rusmedelsskador behövs en starkare nationell styrning och ett närmare samarbete med välfärdsområdena.