Ungas delaktighet spelar en viktig roll i rusmedelsfostran

”Det förebyggande rusmedelsarbetet har ändrats från då jag gick i skola. Polisen som besökte vår skola berättade om nackdelar med rusmedel och vad som kan hända om man använder rusmedel. Berättelserna skapade en svartvit, men också skrämmande bild om rusmedel. Idag spelar ungas delaktighet en viktig roll. Vi strävar till att rusmedel skall diskuteras öppet och ärligt. Skadorna predikas inte utan det talas också om situationer i vilka rusmedel används”, berättar EHYT:s utbildare Ellen Holmström, 26 år.

Enligt Holmström funderar unga moget om ämnet som de gärna delar med sig när man ger dem möjlighet att tala och tar sig tid samt lyssnar.

”Fastän lektionerna kan börja med en stämning som om ingen lyssnar eller är intresserad, kan ändå samma lektion avrunda i väldigt bra diskussioner. Det är fint att märka när unga upplever aha-upplevelser och ser det diskuterade ämnet från nya synvinklar. Det kan vara svårt att avråda unga under utbildningen, avsikten är att dela med oss information och föra fram nya synvinklar om ämnet.”

Enligt Holmström är utbildarens roll inte att vara föreläsare utan diskussionsväckare. Hon har ambulerat i Nyland och Åboregions skolor för att hålla svenskspråkiga HUBU- och Ska vi snacka?-utbildningar för elever och skolans personal samt ordnat föräldrakvällar för föräldrar vars barn deltagit på rusmedelslektionerna. Holmström som studerar socialpsykologi har fungerat som utbildare för EHYT nu i ett år.

”Tidigare arbetade jag som utbildare för en annan organisation och också då tangerade arbetet förebyggande rusmedelsarbete. Under skolbesöken märkte jag att unga har många frågor om rusmedel. Unga och vuxna diskuterar rusmedel sinsemellan lite. Ämnet upplevs ofta svårt att diskutera om både hemma och i skolan.”

På EHYT:s utbildningar kan eleverna anonymt ställa frågor om rusmedel. T.ex. i lågstadier samlar Holmström in elevernas frågor om vad som helst. Eleverna undrar om varför människor dricker alkohol, röker eller vem uppfann rusmedel. I dag diskuteras också varför vissa röker, använder droger eller dricker alkohol. Om det att med användning av rusmedel tillfredsställs ofta något behov t.ex. önskan om att slappna av. Alkohol kan avnjutas för att underlätta sociala situationer men framförallt bland unga kan rusmedelsanvändning förknippas med grupptryck. Man dricker för att man upplever att det hör till vissa situationer.

Holmström berättar att högstadieelever framförallt kan uppleva grupptryck. Att tillhöra en grupp kan kännas viktigare än hälsoskadorna. I samband med utbildningarna frågas ofta under föräldrakvällarna om hur man borde tala om rusmedel, lönar det sig att köpa eller bjuda alkohol till barnet och hur förklarar jag till mitt barn att en vuxen nu och då kan använda alkohol.

EHYT:s utbildare möter årligen tusentals människor runtom i Finland

• EHYT:s utbildarnätverk stöder skolor och läroanstalter i rusmedelsfostran
• År 2016 utbildades över 10 000 av utbildarnätverket
• Till utbildarnätverket hör i alla fall 25 aktiva utbildare
• Till skolor erbjuds olika rusmedelsfostrande metoder. Till grundskolor Ska vi snacka? och HUBU-utbildningen samt till yrkesläroanstalter Rusfenomenet och Gruppfenomenet -utbildningen
• Nya utbildare söks och utbildas regelbundet