Unga skall inte bli ensamma

EHYT:s utbildare Krista Lindberg har en personlig orsak till arbetet som rusmedelsförebyggande utbildare i skolor. Hon vill att unga inte blir ensamma med sina frågor om rusmedel så som hon själv blev som ung i ett hem med alkoholism.

Utbildare Krista Lindberg, 24 år, arbetar med rusmedelsförebyggande verksamhet i skolklasserna. Hon poängterar att arbetet inte är drogupplysning, så som rusmedelsförebyggande arbete tidigare ofta kallades.

”Vi talar även om de lagliga rusmedlen, alkohol och nikotinprodukter, inte enbart om droger. På lektionerna har unga möjligheten att diskutera om rusmedel med en vuxen. Jag vill ta del av ett arbete där vi vuxna får ungdomarna att prata. Rusmedlen behöver inte kännas som ett tabu som man inte får tala om”, säger Lindberg.

Lindberg besöker främst svenskspråkiga högstadier i Nyland. Metoden i rusmedelsförebyggande arbete är en anonym röstning med smarta enheter om frågor som berör rusmedel. Resultaten speglas på skolklassens vägg.

Ungdomarna tillfrågas anonymt om bland annat eget rusmedelsbruk. På väggen speglas resultaten och eleverna kan se hur rusmedelsanvändningen fördelas i klassen, utan att ta fasta på vem som använder och vad. När resultaten är framme för eleverna, diskuterar Lindberg med eleverna om saken. Ungdomarna tillfrågas om t.ex. attityder till rusmedel, om kunskap och värderingar gällande rusmedel. Elevernas svar diskuteras tillsammans med hela gruppen.

Givande diskussioner

I klasserna uppstår ofta mycket diskussion om cannabisbruk och om hälsorisker i nikotinprodukter.

”Cannabis syns i media så som på TV, vilket väcker nyfikenhet. Många ungdomar säger bland annat om nikotinprodukter att de avstår från dem, eftersom de satsar på hobbyn och idrott. Nikotin försämrar resultaten”, säger Lindberg.

Lindberg trivs med arbetet som utbildare eftersom jobbet är diskussion med ungdomar. Hon anser att arbetet är meningsfullt. Ungdomarna lär sig baskunskaper i rusmedel på lektionerna. Även om ungdomarna till en början skulle ha mycket kunskap om ämnet baserar sig kunskapen inte alltid på fakta.

”Många glömmer källkritik när de söker information på telefonerna. Om man önskar t.ex. hitta positiva artiklar skrivna om cannabis gör man det lätt. Ofta är de förvrängda och inte sanna”, påminner Lindberg.

En del ungdomar har ett intresse för rusmedel, andra är rent av rädda för droger eftersom de inte vet om dem. Korrekt information kan lätta på oron.

”Som ung intresserar nya saker och man vågar kanske inte tacka nej. Vi strävar till att minska på rädslor och missuppfattningar om rusmedel. Intresset för rusmedel minskar när ungdomar vet mer om dem”, tror Lindberg.

Hjälp finns att få

Ibland kan någon av ungdomarna se ängslig ut, tillbakadragen, allt för intresserad om rusmedlen eller stör undervisningen för att få uppmärksamhet. Detta kan berätta om rusmedelsoro.

”Jag säger varje gång till ungdomarna att rusmedel får och bör diskuteras med vuxna. Hjälp och stöd finns att få om man själv eller kompisen lider av stora eller små problem. Jag tror att när unga uppfattar mig som en trygg vuxen, vågar de prata även med andra trygga vuxna”, säger Lindberg.

Liknande uppmuntran hade Krista Lindberg själv önskat i sin ungdom. I hennes familj var alkoholismen närvarande.

”Jag skulle ha behövt en vuxen att prata med”, säger Lindberg nu. På högstadiet deltog Lindberg i en rusmedelslektion, men efter lektionen diskuterades inte rusmedel längre i skolan, förutom under hälsokunskapslektionerna.

”Diskussionen gick inte ut på att resonera om känslor kring rusmedel, utan enbart om det fysiska i vad rusmedel gör i kroppen, säger Lindberg.

Lindberg hade önskat mer prat om rusmedel.

”Om fler vuxna hade sagt till mig som ung, att de rusmedelsproblem man ser som liten, är man inte ensam om, hade jag kanske förstått. Jag skulle högst antagligen ha sökt mig till skolkuratorn eller ringt rusmedelsrådgivningen” säger Lindberg. Krista Lindberg fick inte som ung mod till att diskutera om sina problem med någon.

En duktig elev kan även behöva få hjälp

Krista Lindberg betonar att hjälp- och stödåtgärder borde inte endast diskuteras med de unga vars problem syns utåt. Lindbergs svåra hemförhållanden syntes inte överhuvudtaget i skolan.

Krista var aktiv, utåtriktad och social som ung. Skolgången gick undan och hon deltog i skolans elevråd och vänelevsverksamhet. Hon började med scouterna då arbetet med ungdomar intresserade redan i tidig ålder.

Efter gymnasiet studerade Lindberg statskunskap vid Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och arbetade vid sidan om studierna som utbildare inom rusmedelsarbete. Lindberg uppfattade arbetet som givande och hon märkte till sin glädje att en del ungdomar stannade kvar efter rusmedelslektionerna för att diskutera bland annat ensamhet.

Ett bemötande med en ung kommer hon bra ihåg. I en vecka i sträck höll Lindberg rusmedelslektioner på en skola, kom en ung fram till henne varje rast under samtliga dagar för att prata.

”Hen märkte mig och visste att jag märkte hen. Det kändes viktigt”, berättar Lindberg.

Efter detta specifika bemötande visste Krista Lindberg att hon studerade på fel bransch. Studierna i statskunskap byttes ut till socionomstudier för att dagligen kunna arbeta med ungdomar i framtiden.

Rusmedelsfostran i skolan uppmuntrar till diskussion

Rusmedelsfostran har utvecklats under de senaste tio åren från tiden då Krista Lindberg gick i grundskolan. Nuförtiden bemöter utbildarna på EHYT inte enbart eleverna, utan även föräldrar och skolpersonalen under möten. På möten med skolpersonalen diskuteras bland annat hur rusmedel kan behandlas i olika läroämnen. T.ex.  i lektionerna i historia kan man tala om Finlands rusmedelshistoria och på biologilektionerna om alkoholens sammansättning.

Det väsentliga är att rusmedel inte endast diskuteras en gång om året under en rusmedelsförebyggande lektion, utan rusmedel kan närvara som tema regelbundet i undervisningen.

”Vi utbildare bemöter en grupp i skolan under en lektion. Det arbete vi gör är grunden som skolan bör fortsätta med. Vi önskar att ungdomarna öppet får diskutera om rusmedel i skolan och i hemmen och de ges utrymme att prata om saker de visar intresse för”, säger Lindberg.

Text: Hertta-Mari Kaukonen
Översättning: Katarina Rehnström

Video: Antti Kirves / EHYT r.f.